23.8.2010 - 10:10, Jessica Parland-von Essen

Om böckernas betydelser

Förra veckan hade Svenska litteratursällskapets bibliotek och forskningssektor glädjen att vara medarrangörer i en internationell konferens om författandets, publicerandets och läsandets historia. Särskilt tema för årets SHARP-konferens var Book Culture from Below. Målsättningen var att få nya infallsvinklar på böcker och läsning. På många håll i Norden pågår intensiv forskning om vad man kunde kalla vanligt folks läsande, skrivande och förhållande till böcker. Det var orsaken till att vi valde just detta tema. Tidsperspektivet sträckte sig från medeltiden till dagens e-böcker.

Bokhistorien är snarare ett forskningsfält än en disciplin, eftersom bokhistorisk forskning görs av bland andra litteraturvetare, historiker och folklorister. Därför föll det sig också naturligt för både det finska och det svenska litteratursällskapet i Finland att bidra till arrangemangen. Metoderna inom bokhistorien är många, allt från sociolingvistik till bibliografi, från ekonomisk historia till paleografi och från konsthistoria till litteraturvetenskap. Bibliotekarier, konservatorer, experter på bokband och folksagor och många, många andra från olika länder samlades i Helsingfors för att berika varandras forskning under några vackra sommardagar i augusti. Manuskript, muntliga traditioner, lärdomshistoria, databaser, bibliotekshistoria, tidningar och mycket annat diskuterades under nästan 70 sessioner, som varvades med föreläsningar av prominenta forskare.

Den bokhistoriska forskningen är livlig och den känns också viktig, eftersom vi lever i en tid av stor kulturell brytning. Nu när det tryckta ordets hegemoni är hotad, börjar vi faktiskt se vilken makt själva mediet har haft på vår kultur. I den digitala eran är informationen ymningare än någonsin, kostnaden för publicering försvinnande liten och alla kan därför publicera sig. Texterna är ständigt föränderliga och kriterierna för trovärdighet, upphovsrätt eller för vad ett verk är, är svårare att definiera.

Bokhistoria är ett viktigt specialområde för sällskapets bibliotek, inte minst för att vi har mycket fina bokkollektioner i våra samlingar. En av de finaste, Jarl Pousars samling av bokband, presenterades under en av sessionerna här på SLS av Anna Perälä, som har nyligen har slutfört ett mångårigt arbete av grundlig katalogisering och forskning i samlingen. Ett av resultaten, Jarl Pousar-databasen, lanserades och ett annat, boken Vackert, vittert, lärt, utkommer i höst. Projektet har producerat mycket ny kunskap om den finska bokbranschen under 1800-talet och genom att göra databasen tillgänglig för allmänheten hoppas vi att den kan underlätta ännu ytterligare forskning. Dessutom ger webbgränssnittet möjlighet för var och en att beundra de vackra böckerna i samlingen.

 

Lägg till ny kommentar