17.1.2019 - 15:05, Nina Edgren-Henrichson

Månadens forskare: Sanna Pakarinen

Sanna Pakarinen. Foto: SLS/Janne Rentola

Vilka språk syns i språkbadsskolor och hur syns de? Det intresserar språkvetaren Sanna Pakarinen, som jämför det språkliga landskapet i språkbadsklasser i Finland och på Irland.

– Min forskning handlar om hur språk, kultur och identitet framställs i språkbad, säger Sanna Pakarinen. För att undersöka det studerar hon skyltar och annat som hänger på väggarna i språkbadsskolor.

Sanna Pakarinen är doktorand i tillämpad lingvistik vid Jyväskylä universitet och har riktat in sig på just språkbadsforskning. I sin avhandling jämför hon det språkliga skollandskapet i svenskt språkbad i Finland och iriskt språkbad på Irland.

Lika men ändå olika

Språkbad innebär att undervisningen i skolan delvis sker på ett annat språk än elevernas första språk. I Finland är det oftast fråga om svenskt språkbad för finskspråkiga elever och på Irland är språkbaden iriska för elever med engelska som modersmål.

– Jag ville jämföra Finland och Irland för de har många likheter. De är båda mindre europeiska länder, med samhällelig tvåspråkighet. Och språkbadet är ett etablerat  undervisningsprogram i båda länderna, men språkbadsprogrammen har lite olika betoningar.

På Irland är iriskan obligatorisk för alla elever i grundskolan på samma sätt som svenskan är obligatorisk i Finland. Men en del familjer vill att deras barn ska få en djupare kunskap i det andra språket och väljer därför språkbad för sina barn. På nationell nivå deltar under en procent av eleverna i Finland i språkbad medan andelen på Irland är närmare 6 procent.

– Men man ska komma ihåg att språkbad erbjuds endast i en del av kommunerna i Finland. Regionalt kan andelen språkbadselever således variera mellan 10 och 50 procent.

Språkbad har funnits på Irland sedan 1920-talet, även om det började kallas språkbad först senare. Motivet har från början varit att hålla liv i iriskan, som höll på att konkurreras ut av engelskan. Till Finland kom språkbadet på slutet av 1980-talet.

En annan skillnad är att språkbadsskolorna på Irland är egna enheter med iriska som skolans officiella språk. I Finland delar de svenska språkbadsklasserna skolhus med reguljär undervisning, dvs. med finskspråkiga klasser. På Irland undervisas alla ämnen utom engelska och främmande språk på iriska från årskurs 1 till 9, medan förhållandet mellan undervisningsspråken i svenskt språkbad är annorlunda. Andelen undervisning på svenska minskar från 90 procent i årskurs 1 till 50 procent i årskurs 6 och framåt.

Fotografier av det språkliga landskapet

För att kunna undersöka hur det språkliga landskapet ser ut i svenskt respektive iriskt språkbad har Pakarinen fotograferat klassrummen och skolorna. Materialet har hon samlat in i språkbadsskolor i huvudstadsregionen i de båda länderna för att det ska vara så jämförbart som möjligt.

Studien bygger främst på digitala fotografier på skollandskapen, mer konkret fotografier på de skriftliga produkterna. Det är skyltar på olika språk, ibland finns det bilder och symboler och ibland bara text.

Bland exemplen på skyltar och andra skriftliga produkter som finns på väggarna i skolorna nämner Pakarinen grupparbeten som elever har gjort, skyltar som skolpersonal har tillverkat och affischer som kommit från till exempel bokförlag.

– Främst är det skyltar som har producerats i skolan eller som kommer färdiga utifrån, som skolan inte kan styra. Men skolpersonalen har valt att hänga upp dem på väggen.

Olika språklandskap

I studien undersöker Pakarinen både vilka språk som används och vilka budskapen i skyltarna är.

– Tidigare har forskning i lingvistiska landskap tittat på vilka språk som förekommer i en viss kontext, men jag har velat gå ett steg längre och undersöka vad som sägs och på vilket språk det sägs. Av den anledningen utgår jag från skollandskapsforskning för att komma åt mer språkideologiska frågor i språkbad.  

Hennes resultat visar att det finns vissa tydliga skillnader mellan svensk och iriskt språkbad.

– En skillnad är att man här i Finland uppskattar förekomst av flera språk mer – det är ok att ha många språk i skollandskapet. På Irland betonar man däremot det iriska språket väldigt starkt. Man ser färre engelska skyltar i korridorerna, utan främst inne i klassrummen. I Finland är skolans gemensamma utrymmen mer finskspråkiga, medan svenskan syns mer i de delar där språkbadsklasserna finns.

Skillnader och likheter i motiv för språkbad

Pakarinen har  också intervjuat språkbadselever både i Finland och på Irland för att höra deras åsikter om språk, kultur och identitet och hur de uppfattar språklandskapet i skolan.

– Det är sex elever per land. Jag har intervjuat i tre årskurser, så jag har två elever i årskurserna fem, sju och åtta i båda länderna. Ett av paren på Irland är två flickor, men annars har jag försökt få en jämn fördelning så att det är olika årskurser och både flickor och pojkar.

Sammanlagt har hon studerat fyra skolor, en lågstadieskola och en högstadieskola per land.

Forskningen visar att både i Finland och på Irland vill föräldrar som väljer språkbad för sina barn ge barnen en möjlighet till en tidig inlärning av ett andraspråk.

– På Irland är det ofta föräldrar som själva har gått i språkbad, och i båda länderna sådana som ser att det finns ett mervärde i två språk. Däremot verkar de djupare motiven vara olika, vilket också avspeglar sig hos eleverna.

– De iriska eleverna är väldigt medvetna om språkets status och språkets betydelse för irländarna som folk. I svenskt språkbad tänker eleverna mera att man behöver svenska med tanke på arbetslivet eller så.

Resultat som skolorna kan använda

Pakarinen konstaterar att hon med sin forskning om det språkliga landskapet i språkbadsskolor fyller en lucka i forskningen.

– I synnerhet på Irland har forskningen kring språkbad mest handlat om kunskaper i iriska, eftersom det främsta syftet med språkbad har varit att hålla iriskan levande.

I Finland har språkbadsforskningen varit bredare, men inte heller här har skollandskapet undersökts tidigare. Pakarinen hoppas därför att hennes resultat kan ge skolorna nya redskap att arbeta med.

Hon har också studerat de styrdokument och föreskrifter som finns för språkbad i de båda länderna för att se om de stämmer överens med det som händer i skolan.

– Språkbad bygger på vissa principer och det finns vissa föreskrifter som man borde följa. Men hur gör man det i praktiken? Med mina resultat kan skolorna kanske fundera på sitt sätt att skapa skollandskapen. Skolorna som deltog i min studie får förhoppningsvis en insikt i om de budskap de förmedlar verkligen är de som de önskar förmedla.

Språkbadsprojektet som flyttade

Sanna Pakarinen är en av två doktorander i projektet Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi, som finansieras av SLS. När projektet inleddes var alla projektdeltagare anställda av Vasa universitet men kort efter det flyttades all språkutbildning och -forskning från Vasa universitet till Jyväskylä universitet. Samtidigt överfördes också projektet till Jyväskylä.

– Det var lite krävande en tid, men lyckligtvis har man hittat vardagen igen.

Pakarinen räknar med att lämna in sin avhandling under försommaren och hoppas kunna disputera under hösten.

Lägg till ny kommentar