2.6.2016 - 15:37, Nina Edgren-Henrichson

Månadens forskare: Jussi Kurunmäki

Politisk diskussion under täckmantel

Hur för man en politisk diskussion när det inte finns något officiellt forum för den och censuren sätter stopp för öppen diskussion i pressen? Det undersöker projektet Statsnatten i ny belysning. Politisk kultur i Finland ur ett transnationellt perspektiv 1809–1863, som begreppshistorikern Jussi Kurunmäki leder.

Perioden 1809–1963 som Jussi Kurunmäki och hans två medforskare Jani Marjanen och Maren Jonasson undersöker, är tiden mellan Borgå lantdag 1809 och lantdagen i Helsingfors 1863. Under mellantiden sammankallades lantdagen inte. De tre forskarna undersöker nu vilka andra sätt det fanns att introducera politiska begrepp i Finland och vilka andra fora man utnyttjade för att driva politiska frågor, t.ex. lantbruksmöten. Censuren hindrade dessutom en fri politisk diskussion och därför undersöker projektet också hur diskussionen såg ut då den måste föras på censurens villkor. 

 
Notiser från utlandet

Kurunmäki är intresserad av hur politiska begrepp som ”liberal”, ”konservativ” och ”demokrati” introducerades i Finland. Han analyserar också hur man skrev om representationsfrågor, om begrepp som parlament, lantdag och riksdag, och hur lantdagsfrågan diskuterades.

– Parlamentförsamlingarna började bli vanliga efter Wienkongressen 1815. Man kan ju diskutera vilka maktbefogenheter de egentligen hade, och de hade olika sammansättning i olika länder, men det parlamentariska livet blev ett slags kännetecken för politisk enhet då. Det hade inte Finland och det är intressant att se hur begreppen introducerades och hur man hanterade dem.

Ett sätt som Kurunmäki har noterat är att man skrev till synes oskyldiga notiser om händelser i andra länder, såsom England och Frankrike. Ville man egentligen säga någonting om Finland när man skrev om den engelska parlamentsreformen? Det journalistiska nyhetsvärdet kan ha varit den främsta anledningen, men kanske man också ville introducera någonting nytt på det här sättet, säger han.

Det fanns också nyheter om händelserna i Spanien, där folkrepresentation infördes och en konstitution antogs 1812 under det pågående frihetskriget mot Frankrike, och om den nationella rörelsen i Grekland.

– Vi kommer att titta lite närmare på hur händelserna i Sydeuropa kommenterades. Här är också frågor kring imperierna intressant, eftersom Finland ju hörde till det ryska kejsardömet.

 

Begreppen och politiken

Jussi Kurunmäki är egentligen statsvetare men han riktade redan under studietiden in sig på idé- och begreppshistoriska frågor, och han säger att han mest identifierar sig med begreppshistoriker. Hans avhandling vid Jyväskylä universitet år 2000 handlade om representationsreformen i Sverige 1866.

Efter studierna i Jyväskylä har Kurunmäki varit bosatt i Stockholm, men han är för tillfället anställd av Helsingfors universitet där det SLS-finansierade projektet Statsnatten i ny belysning bedrivs vid Centret för nordenstudier CENS. Parallellt med projektet om statsnatten deltar han bland annat också i ett projekt om -ismernas historia vid CENS. I en stor del av hans forskning står begreppen i fokus.

– Inom det begreppshistoriska fältet uppfattar man att begreppen alltid är mer eller mindre omstridda. De är ofta knutpunkter i politiska strider.

Kurunmäki konstaterar att man kan se att ett begrepp, ett ord, används i en viss mening i ett sammanhang, medan någon annan ger det i en helt annan betydelse. Genom att studera begreppen kan man finna en typ av dynamik som man kanske inte annars kan se.

– Begreppshistoriker studerar också hur begreppen flyttar. På engelska talar man om transfer. Varifrån kommer de och hur används de? Det som fascinerar begreppshistoriker är hur man tar över och förändrar definitionen på ett begrepp genom att t.ex. definiera dess historia eller ge dess historia en ny tolkning. Ett typiskt exempel är att de tyska liberalerna inte ville använda demokratibegreppet i slutet av 1800-talet för det associerades så starkt med socialdemokratin. I Finland ville fennomanerna använda ”vapaamielisyys” i stället för ”liberalismi”, eftersom det senare ofta tolkades som utländskt, inte minst svenskt.

 
Liberal enligt kejsarens definition

Jussi Kurunmäki har i en första artikel inom projektet undersökt begreppet ”liberal”. Här har han i pressmaterial, främst Åbo Allmänna Tidning, analyserat i vilka sammanhang ”liberal” förekommer. Ett intressant exempel är Alexander I:s öppningstal vid den polska lantdagen 1818. Talet återgavs i sin helhet för Åbo Allmänna Tidnings läsare.

Här talade Alexander om Polens ”nationella konstitution” och om att han skulle tillämpa ”liberala principer” i Polen, något han sade sig hoppas kunna göra också i andra länder under hans styre.

– Det intressanta är att Alexander använde ett språk som man inte skulle ha förväntat sig, alltså kombinerade begreppen ”liberal” och ”konstitution”. Men man måste se att vad de betyder här. Det är naturligtvis någonting helt annat än det vi associerar begreppen med.

I talet innebar ”liberala principer” att den polska lantdagen skulle få behandla lagförslag, men han sade ingenting om att lantdagen skulle ha fått stifta lagar oberoende av kejsarmakten.  Alexander underströk också att ”liberal” inte på något sätt hade att göra med idéer om att omstörta samhället. Kurunmäki konstaterar att Alexander genom sitt tal i själva verket sade att samhället skulle bevaras oförändrat och att Polens öde var knutet till Ryssland. Genom att talet publicerades i svensk översättning i Finland var det också tydligt riktat till publiken här.  

 
Digitalt material ger nya möjligheter

Kurunmäki använder i huvudsak material ur Nationalbibliotekets samling av digitala tidningar och tidskrifter, där man har tillgång till alla tidningar och tidskrifter som utkom i Finland under den period projektet undersöker. Det digitala materialet ger nya sätt att undersöka t.ex. just begrepp, eftersom samlingarna är sökbara.

– Det är mycket material och det ger oss i projektet en möjlighet att skapa en uppfattning av hur ofta och i vilka sammanhang ett begrepp användes. Men när man använder digitalt material är det viktigt att man inte bara plockar begreppen och går vidare. Man måste fortfarande närläsa texterna som vilken historiker som helst skulle göra, säger Kurunmäki.

Han kommer inte själv att använda sig av kvantitativa metoder, men om någonting sticker ut och är intressant kan det vara bra att illustrera det med kurvor eller diagram. 

 

Vad var statsnatten?                                                                      

Begreppet ”statsnatten” i projektets rubrik kanske väcker en del undran. Vad betyder det? Jussi Kurunmäki medger utan omsvep att det inte är något vedertaget begrepp på svenska, men på finska myntade Yrjö Koskinen ”valtioyö” som beskrivning för perioden mellan Borgå lantdag 1809 och lantdagen i Helsingfors 1863. Enligt Koskinen var det politiska livet i Finland satt på undantag under den här perioden eftersom lantdagen inte sammankallades och det därför inte fanns något forum att driva politik på. Det rådde ett slags politisk natt.

– Vi ville använda ordet ”statsnatt” i projektet för det beskriver på sätt och vis också forskningsläget. Det finns mycket forskning om det politiska språket under slutet av 1700-talet och om tiden efter att lantdagen började sammankallas på nytt från 1860-talet framåt. Och det finns mycket forskning om stormännen också under det tidiga 1800-talet, men man har inte fokuserat på det politiska språket eller på ideologiska begrepp. Också här har det rått ett slags natt.

Nu hoppas forskarna i projektet Statsnatten i ny belysning kunna ge en ny tolkning av Finlands politiska historia under den här perioden.

Lägg till ny kommentar