Månadens forskare: Annika Peltoniemi

– Jag är intresserad av vad klasslärare som jobbar i språkbad och undervisar på språkbadsspråket har för uppfattningar och erfarenheter av sitt yrke och hurdana kunskaper och egenskaper som behövs i det.

Det säger språkbadsforskaren Annika Peltoniemi, som arbetar på en avhandling om språkbadsklasslärarskap. Hon är en av doktoranderna i det SLS-finansierade projektet Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi, som undersöker synen på svenskt språkbad i Finland ur en mängd olika perspektiv.

Tillsvidare har Peltoniemi samlat in material för sin avhandling och publicerat en av de artiklar som ska ingå i den.

– Jag samlade in enkätmaterial hösten 2016 och sände enkäten till alla klasslärare i årskurserna 1–6 som undervisade på svenska i svenskt språkbad i Finland. Det var sammanlagt 107 lärare i 19 skolor som fick enkäten och ungefär hälften av dem svarade.

Dessutom har Peltoniemi gjort jämförelser med enkätmaterial som tidigare samlats in bland studenter i de två första årskurserna i utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning vid Vasa universitet.

Olika tyngdpunkt bland lärare och studenter

I den första artikeln analyserar Peltoniemi hur dels verksamma språkbadslärare, dels språkbadsstudenter ser på utbildningen. Vad har de eller tror de att de kommer att ha nytta av och vad saknas i utbildningen?

– Studenterna tyckte att de pedagogiska studierna var de allra viktigaste i det egna utbildningsprogrammet, men också studierna i svenska och flerspråkighet. De verksamma språkbadsklasslärarna ansåg att studierna i flerspråkighet var det allra viktigaste.

Studierna i flerspråkighet innehåller bland annat kurser om vad språkbad är och olika former av undervisning på två språk, kurser om språktillägnande, språkutveckling och hur man undervisar i flerspråkiga klassrum.

Både studenterna och lärarna ansåg också att studierna i svenska var viktiga.

– Det har att göra med att många av dem som studerar till språkbadsklasslärare har finskspråkig eller tvåspråkig bakgrund. Många av dem har gått i finskspråkig skola så svenska är ett andra språk för dem. 

Peltoniemi frågade också vad lärarna skulle ha velat ha mer av och vad de hade saknat i sin utbildning.

– Flera nämnde färdigheter för uppgifter som är utanför undervisningen, som att hålla kontakt med föräldrarna och hålla ordning i klassen. Men det här gäller också för andra lärare, inte bara språkbadslärare. Det är sådant man saknar när man kommer ut i verkliga livet.

Populär utbildning med många adressbyten

Många av de lärare som svarade på Peltoniemis enkät hade ingen egentlig språkbadsklasslärarutbildning.

– Vissa av de nya lärarna har kanske gått på någon av de språkbadsutbildningarna som har ordnats, medan de som har jobbat längre med språkbad har skaffat sig kunskap genom fortbildning till exempel.

Språkbadsutbildningen i Finland startade med mindre studiehelheter på 1980-talet vid Vasa universitet. Småningom ökade intresset så att den första grundutbildningen för språkbadslärare började 1998 som ett samarbete mellan Vasa universitet och Uleåborgs universitet. De sista studenterna togs in till det programmet 2009.

Efter en paus på några år inleddes ett nytt samarbete mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa 2014. Det pågick bara till år 2017, då alla språkämnen flyttades från Vasa universitet till Jyväskylä universitet. Från hösten 2018 startar Åbo Akademi i Vasa en egen språkbadslärarutbildning.

Annika Peltoniemi hoppas att utbildningsprogrammet på den nya adressen ska bli populärt, på samma sätt som utbildningen var när Vasa universitet hade huvudansvaret 2014–2017.

– Då var det ett stort intresse och många sökande. Jag tror att den ett år till och med var den utbildning som procentuellt sett hade flest sökande till Vasa universitet det året.

Jämförelser med Kanada

Peltoniemi kommer att samla in ytterligare material om hur det är att vara språkbadsklasslärare genom gruppintervjuer med lärare. Hon är intresserad av att veta bland annat vilka egenskaper en språkbadslärare ska ha och gå mer ingående in på lärarnas uppfattningar och erfarenheter av yrket. Hon är också intresserad av hur lärarna identifierar sig språkligt.

– Jag har också tänkt göra jämförelser med Kanada. Jag sände motsvarande enkät som den som gick till lärarna här till en provins i Kanada, till New Brunswick. Jag fick inte så många svar som jag hade önskat, men jag fick ändå ett litet material som jag kan göra jämförelser med.

Anledningen till att valet föll på just Kanada är att hela språkbadsidén från början kommer därifrån. I New Brunswick på den kanadensiska östkusten är huvudspråket engelska och de skolor som Peltoniemi skickade enkäten till har franskt språkbad.

Den egna tvåspråkigheten väckte intresset

Annika Peltoniemi är själv utbildad språkbadsklasslärare. Hon gick den utbildning som ordnades i samarbete mellan Vasa universitet och Uleåborgs universitet. I praktiken har det betytt att hon studerat svenska och flerspråkighet vid Vasa universitet och pedagogik och grundskolans läroämnen vid Uleåborgs universitets lärarutbildningsenhet i Kajana.

– Orsaken till att jag från första början blev intresserad av språkbad och skaffade mig en utbildning i det är väl min egen tvåspråkiga bakgrund. När jag blev intresserad av forskning kändes det naturligt att forska kring språkbadslärare.

Hon inledde avhandlingsarbetet som doktorand i svenska vid Vasa universitet med inriktning på svenskt språkbad. I och med att språkämnena överfördes från Vasa universitet till Jyväskylä universitet hösten 2017 måste också Peltoniemi byta universitet. Hon kunde ha följt med till Jyväskylä, men valet föll på Åbo Akademi i Vasa.

– Tack vare att jag hade den här lärarbakgrunden passade jag in på båda ställena. Temat för min avhandling är fortfarande detsamma, men det blir kanske en lite mer pedagogisk inriktning än från början då jag var mer inriktad mot svenskan.

Tillämpning direkt?

Peltoniemi var engagerad i planering och undervisning inom språkbad redan vid Vasa universitet. Nu hoppas hon att de forskningsrön hon kommer fram till i sin avhandling kan utnyttjas i planeringen av det nya utbildningsprogrammet vid Åbo Akademi i Vasa, som startar i höst.

– Man kan ju åtminstone hoppas att de används. Det var åtminstone min tanke att det skulle ge kunskap som kan vara till nytta när man planerar nya program.