19.2.2016 - 18:02, Elisabeth Stubb

Inslag från Edelfelts värld: Antwerpen

Breven från Albert Edelfelts första år av konststudier utomlands utspelar sig alla mot fonden av staden Antwerpen i Belgien.

I Antwerpen möts olika världar. Då Edelfelt 1873 anländer till gamla stan, förflyttas han tillbaka i stadens rika historia av handel. I de trånga och krokiga gränderna förväntar han sig nästan se äldre tiders skråprocessioner eller en skara av borgare bland de tätt packade husen som utmärker sig med att ha gavlarna utåt gatan.

Han behöver emellertid inte gå långt för att tas tillbaka till det 19de århundradet. Antwerpen kan också stoltsera med breda bulevarder och asfalterade gator med snygga och moderna hus. I den vidsträckta staden går det att förflytta sig med tramway, spårvagn, från torget Place de Mer ända till förorterna Berchem eller Bergerhout. Handeln är fortsatt viktig och tar sig ett modernt uttryck i de stora klädmagasinen som står sig i jämförelse med butikerna på Nevskij prospekt i Sankt Petersburg. Det finns färdigsydda kläder till ett billigare pris än hos skräddarna i Helsingfors.

Floden Schelde är den livsnerv som förenar Antwerpen med Nordsjön och den världshandel som trafikerar de öppna haven. Världen samlas i sin tur i stadens hamn där utländska fartyg ankrar upp. År 1863, tio år före Edelfelt anländer till Antwerpen, har Belgien och Nederländerna lyckats sluta ett avtal som upphäver den tull som sedan mer än tvåhundra år lagt sordin på fartygstrafiken till staden. Schelde, stadens kanalsystem och närheten till havet sätter inte bara sin prägel på handeln och ekonomin. Floden för också med sig det fuktiga och ruggiga klimat som sänker sig som en blöt slöja över staden under vinterhalvåret.

Mitt i detta säte för marknadskrafterna spirar samtidigt de sköna konsterna, kanske för att här har funnits råd att finansiera det vackra i livet. Edelfelt konstaterar med belåtenhet att de tre förnämsta platserna i staden pryds med statyer av tre konstnärer. Stadens stora son, barockkonstnären Peter Paul Rubens står mitt på torget Groenplaats i närheten av stadens katedral i gamla Antwerpen. David Teniers d.y. står i närheten av Kungliga franska operan, som egentligen var en flamländsk opera (Vlaamse Opera) som på 1800-talet intagit en fransk repertoar. Inte långt därifrån fanns också en staty av Anthonis van Dyck.

Edelfelts dagliga liv utspelar sig på Kungliga konstakademien i Antwerpen, en konstskola med anor från 1663 och David Teniers d.y. som en av grundarna. Konstakademien har också en egen konstsamling i ett galleri som sedermera blir Koninklijk Museum voor Schone Kunsten (Kungliga muséet för skön konst).

De stora mästarna gör sig påminda på flera ställen i staden. I Vårfrukatedralen, Antwerpens egen Notre Dame (Onze-Lieve-Vrouwekathedral), känner sig Edelfelt som en liten mask men samtidigt upprymd inför Rubens gigantiska snille då han står ansikte mot ansikte mot några av de största mästerverk konsthistorien har att uppvisa. Utmärkta målningar av Rubens och van Dyck finns också i Sankt Jakobskyrkan och Sankt Pauluskyrkan.

Illustration i Albert Edelfelts brev från 2.10.1873
Illustration i Albert Edelfelts brev från 2.10.1873

För Edelfelt kolliderar världar när hans inlärda nordiska lutherska protestantism för första gången ordentligt konfronteras med katolicismen, som är tydligt närvarande i stadsbilden. Förutom de imponerande katedralerna och kyrkorna verkar Mariabilder hänga i varje gathörn. I boklådsfönstren står fotografier och annat material om Lourdes i Frankrike, som snabbt blivit en vallfartsort sedan bondflickan Bernadette Soubirous uppenbarelse av jungfru Maria 15 år tidigare. Nunnor ser han i mängd och massor, likaså jesuiter och katolska präster ”till lust och leda”, de ser ”kloka men otrevliga ut”. Hans protestantism får utlopp i skandinaviska sjömanskyrkan, där han får sjunga kända psalmer och lyssna till en hemvan predikan, även om den hålls på norska.

I Antwerpen möts, eller nöts, inte bara religion. Staden är ett av den flamländska nationalismens starkaste fästen, samtidigt som franskan öppnar den viktiga dörren ut till resten av världen. Artighetsfraser sägs på franska, som också visar sig vara kurtisens språk. På konstakademien sker undervisningen till övervägande del på franska, till Edelfelts och de andra utländska elevernas räddning. Staden drar också till sig "all världens" köpmannasöner, som sänds dit för att som volontärer arbeta som kontorister i ett par år, inte bara för att fördjupa sig i affärslivets mysterier utan också i franskan. Spänningen mellan den flamländska nationalismen och de fransksinnade flamländarna, s.k. fransquillons, känns bekant från slitningarna mellan svensk- och finsksinnade i Edelfelts eget hemland. 

Fritid har Edelfelt inte mycket av och stadens nöjen utforskar han inte i högre grad. Bland kaféerna nämns oftast Café du Nord, där kaféinnehavaren Madame Rousseau har en vacker och livlig dotter, därtill besöker han Café Royal, Café l’Univers och Café Suisse. Café Ortelius har en ägarinna som kan svenska. Han är inkvarterad i Rose d’Or (Goude Roos), ett estaminet i gamla Antwerpen, inte långt från katedralen. Estamineten är närmast att likna vid de nordiska värdshusen, ett ställe där kunderna kan få mat och dryck, och vid behov även hyra rum. Edelfelt slås av att på dessa inrättningar möts blusmannen (arbetaren) och ”herren med cylinderhatt” som jämlikar.

Betydligt svårare är det att komma in i de belgiska aristokratiska kretsarna, som håller sitt avstånd till pöbeln, folket. Utan att vara av börd och god katolik lär det vara näst intill omöjligt att vinna deras bekantskap. Edelfelts umgänge utgörs i främsta hand av de andra utländska eleverna på konstakademien, där han i synnerhet hittar själsfränder bland tyskarna.

Denna miljö bildar fonden för Edelfelts första år utomlands. Ensam, långt från andra landsmän och den sociala kontrollen hemma, ägnar han sig fullt ut åt konststudierna och lägger grunden till sin världsvana. Det är en vana som under årets lopp också innefattar de världar som möts i Antwerpen.

Antwerpen. Från Google Maps
Antwerpen. Från Google Maps

Vid SLS arkiv håller vi som bäst på att i samarbete med Finlands Nationalgalleri publicera konstnären Albert Edelfelts brev, konstverk och skisser på webben. I återkommande inslag kommer redaktionen för Albert Edelfelts brev att blogga om ämnen som anknyter till den värld som träder fram i den elektroniska brev- och konstutgåvan. På Facebook kan du också följa med Edelfelts liv i den takt hans konstnärsbana utvecklar sig.

Lägg till ny kommentar