19.11.2019 - 09:00, Lisa Södergård

Hanna Lehti-Eklund: ”Gå till arkivet med öppet sinne!”

Porträttfoto

När man går till ett arkiv för att leta material får man vara beredd på att ändra sina planer. Det material man tänkt utgå ifrån kanske inte alls är sådant som man tänkt sig. Har man tur kanske man upptäcker någonting annat spännande istället.

När jag träffar Hanna Lehti-Eklund, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, är det för att höra hennes bästa tips till språkstudenter som vill undersöka privat arkivmaterial, t.ex. brev, dagböcker och anteckningar. Jag slås ändå av hur mycket som är ämnesoberoende och allmängiltigt i forskningsprocessen: det gäller att vara öppen för nya idéer, det material eller den aspekt man tänkt undersöka kanske inte känns relevant sedan i praktiken. Hanna Lehti-Eklund har själv forskat i många olika typer av privat material, senast i konsthandlare Paul Sinebrychoffs brevsamling*. Det är viktigt att lära känna materialet, då märker man vilka aspekter som är viktiga att undersöka, säger hon.

Arkivstudier kan ge ny information

Lehti-Eklund framhåller att studier av privat material kan ge ny information om svenskan i Finland, t.ex. om 1800- och 1900-talets skrivande och hur skriftbruket spridit sig. Trots att det gjorts en del undersökningar menar hon att det finns mycket kvar att upptäcka. En fördel med privat arkivmaterial är att det finns texter skrivna av en bred skara personer, både sådana som var flinka skribenter och sådana som var mer ovana och inte hade fått mycket undervisning.

Brev
När konstnären Albert Edelfelt skrev brev till sin mamma inledde han ofta med “Älskade mamma!” Han tilltalade henne i tredje person: ”I går skref jag till Mamma, och dock tyckes det mig vara flera veckor sedan dess”, skriver han i ett brev från Köln d. 29 September 1873. SLS/Edelfeltska släktarkivet (SLSA 3671873 3 001)

Kvinnors skrivande

Lehti-Eklund lyfter särskilt fram kvinnors skrivande som ett område som är relativt outforskat: till vem skrev kvinnorna och om vad? Vilka ämnen ansågs viktiga och avhandlades i breven? Kvinnors arbete har ofta ansetts höra till den privata sfären trots att det kunde vara ett hårt och viktigt arbete för samhället. Lehti-Eklund har själv använt en brevväxling från 1700-talet där Helena Adlerberg skriver till sin dotter Helena Arnell om stora saker som familjemedlemmars hälsa men även konkreta, detaljerade instruktioner om praktiska göromål.

En intressant fråga är också vilken roll kvinnor haft i introducerandet och anammandet av språkliga nyheter. Det finns många konkreta aspekter att undersöka, allt från ortografi till morfologi, dvs ordböjning och syntax, hurdana satser och vilken ordföljd som använts. Vilka tilltalsord har använts i brev inom familjen? Vem har tilltalats i tredje person, t.ex. farbror eller tant? Har det funnits mer variation än man känner till?

Brev
”Magister Adolfsson!” inleder vissångerskan Hanna Sandell från Emsalö sitt brev daterat 19 april 1937 till Alfhild Adolfsson (senare Forslin). Sandell och Adolfsson hade träffats 1934 när Adolfsson samlade in visor för SLS räkning och höll senare kontakt. ”Vi blir nog olyckliga hit i skären, vi som inga kan någå finska alls” skriver Sandell på tal om förfinskningen av universitetet. (SLS/Visor och spelmansmusik, SLS 532 562)

Brev som fascinerar

När man läser en brevsamling får man inte bara lära sig om en gången tid. Det är verkligt fascinerande hur nära man kommer personerna som skriver breven, säger Lehti-Eklund. Man får ju ta del av hur en människa möter världen och förhåller sig till andra människor. Alla brev är förstås inte privata till sin karaktär. Breven kunde också vara ämnade att läsas högt, t.ex. för hela familjen. Även dagböcker, som vid första anblicken kan tänkas vara ganska privata texter, kan vara skrivna för att läsas av eftervärlden.

Emigrantbrev spännande genre

En speciell textgenre är breven som emigranterna skickade från bland annat Amerika. De flesta emigrerade från armod och hårda livsvillkor i Finland för att söka sig en bättre tillvaro utomlands. De var inte nödvändigtvis så vana skribenter men breven de skickade hem var efterlängtade livstecken för de hemmavarande. Emigranterna mötte inte bara ett nytt land utan även ett helt nytt språk, engelskan. Både sociala och regionala skillnader kunde undersökas, t.ex. om det finns spår av dialekter i skriftspråket.

Brev
På sin resa till USA 1912 skrev Karl Evert Sarlund brev hem till sin hustru. ”Min kära Ellen! Som Du ser så är jag framme. Allt har gått bra.” inleder han ett brev daterat Newark d. 19.7. -12. (SLS/Karl Evert Sarlunds arkiv. ÖTA 84 brev 003 001)

Hitta rätt i arkivet

När det gäller att hitta material som passar för ens undersökning får man helt enkelt vara utrustad med lite tålamod. Om man intresserar sig för en viss tidsperiod eller för vissa släkter eller personer är det lätt att göra sökningar i arkivets databas. Om man däremot är intresserad av en viss sorts språkanvändning, t.ex. blandspråk, får man helt enkelt börja leta sig fram bland arkivsamlingarna eftersom sådana uppgifter inte finns registrerade i någon databas.

Utmaningar

Jag frågar Lehti-Eklund vilka utmaningar man kan stöta på. Hon konstaterar att man kanske behöver ha lite tålamod för att lära sig läsa olika handstilar. Eftersom pappret var dyrt kunde folk skriva med väldigt liten stil. I takt med att man lär känna materialet vänjer man sig också vid att läsa handstilen så det brukar sällan vara ett stort problem. Den största utmaningen för en studerande är kanske ändå att konkretisera vad man är ute efter och avgränsa sin undersökning.  

*Boken Handel med konst. Språk och dialog i Paul Sinebrychoffs brevsamling från sekelskiftet 1900 (red. Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén) utges av SLS i januari 2020.

 

Se också:

SLS arkivmaterial och kataloger på den nationella söktjänsten Finna.fi

Albert Edelfelts brev

Hilma Granqvists arkiv

Zacharias Topelius Skrifter

Lägg till ny kommentar