2.9.2011 - 13:34, Yrsa Lindqvist

Ett medvetet val

De senaste månaderna har jag intervjuat människor som i Sverige skulle kallas mathantverkare. Ordet har inte ännu slagit igenom här, men själva fenomenet, producenter av närmat, ekologiska livsmedel och matupplevelser av olika slag blir allt fler. Det finns en stor efterfrågan på alternativ till det massproducerade utbudet i hektarstora supermarknader.

Det som driver konsumenterna mot det närproducerade är en ökad medvetenhet om livsmedlens faktiska innehåll. Böcker, artiklar, tv-dokumentärer, filmer har de senaste åren uppmärksammat att kvaliteten på vår ”rena finländska mat” kan vara suspekt. Vi känner inte till varifrån maten kommer och vad som händer med den innan den inplastad landar i butiksdisken.

Styrkan hos mathantverkare är att de kan handla med produkter som har en tydlig historia. Det finns en känd producent, man vet i vilka förhållanden säden odlats och kon fötts upp, hur säden malts och kon slaktats. I stället för tillsatsämnen har produkterna en kortare hållbarhet som garanterar kvaliteten.

Ett besök på Malmgård i Pernå visar att herrgårdarnas roll som innovatörer och föregångare ställvis lever kvar. Man har specialiserat sig på ekologiskt jordbruk och förädling av ekoprodukter som en affärsidé. Influenser hämtade familjen Creutz från Italien, Slow Food rörelsens ursprungsland. Ekologisk odling, egna produkter med en kontrollerad livscykel, historiska sädesslag, ölbryggeri, gårdsbutik, matkultur och turism gör i dag gården känd också för annat än sin arkitektur och historia. Det behövs nytänkande och kreativitet för att bevara en sådan miljö levande i privat ägo.

Gårdsbutiken fylls till brädden då en busslast besökare kastar sig över speltflingor, rågmjöl, kornris, fornsädesslaget emmer i olika former och öl bryggt på spelt.  Entusiasmen över ölet, brödet, skorporna, de nymalda grynen och flingorna är stor. Malmgård har vid det här laget skapat sig ett brand, mindre aktörer saluför produkter på sommartorg, marknader och mässor men alla har samma mål och alla behövs för en bättre och sundare matkultur, ett alternativ till massproduktionen. Nätverken växer sig allt starkare.

Etnologen betraktar med intresse förändringarna i dagens matkultur och nickar igenkännande åt herrgården som fångar upp globala trender och förverkligar dem lokalt och nationellt.

 Yrsa Lindqvist, Folkkultursarkivet

Lägg till ny kommentar