En herrgård full av kunskap

Stensböle gårds arkiv vittnar om herrgårdslivet från 1500-talet och framåt – här finns recept, jordbruksanteckningar och mycket mer. Digitaliseringen av de sköra dokumenten är ett tidskrävande och noggrant hantverk. Hittills har gårdsarkivet gett upphov till bland annat en bok med 1700-talsrecept.

Under flera århundraden samlar en herrgård på sig en hel del dokument och handlingar. Totalt omfattar arkivet från Borgåherrgården Stensböle 26,2 hyllmeter. Nu ska 6,5 hyllmeter, eller 91 mappar, digitaliseras.

– Materialet är sådant som föds när man sköter en gård och upprätthåller ett jordbruk. Det är ett gårdsmaterial som intresserar till exempel herrgårdsforskare, säger SLS arkivchef Kristina Linnovaara.

Arkivet består bland annat av handlingar om skötsel och förvaltning av gården, juridiska handlingar, journaler och rapporter om djurhållning. Handlingarna berör främst Stensböle, men också andra gårdar i omgivningen.

En utmaning är att framför allt de äldre dokumenten är sköra. I samband med digitaliseringen måste varje dokument dessutom gås igenom för hand.

– Det här är ett hantverk. En massdigitalisering är inte möjlig, så arbetet kommer att ta flera år.

Linnovaara berättar att en mycket liten del av Stensböledokumenten redan tidigare digitaliserats, men betonar att en digitalisering i denna skala inte vore möjlig utan finansieringen från fonden Stensböle Minnen. Då Stensböle donerades till SLS stipulerades det i gåvobrevet att gårdens samlingar ska tjäna framtida forskning.

– Det förverkligas bäst genom att tillgängliggöra arkivmaterialet digitalt.

Största delen av materialet kommer att publiceras på den nationella kulturarvsportalen Finna och Linnovaara tror att det kommer att väcka ett brett intresse bland forskare eftersom man når materialet lätt på nätet.
 

Herrgårdar var föregångare

En annan stor skatt i Stensböles arkiv är recepten. Under 2020 gav SLS ut Hushållsbok för Stensböle gård. Recept, råd och huskurer från 1700-talet.

– Det är ett ovanligt material för finländska förhållanden, man känner till väldigt få motsvarande receptsamlingar, berättar bokens utgivare Märtha Norrback.

Enligt henne är hushållsboken kort och gott en receptbok där det mesta handlar om matlagning och bakning – men man kan läsa mellan raderna och relatera till annan kunskap man har om 1700-talet – och då berättar boken en hel del mer.

– Det är främst kalasmaten som dokumenterats här, man kunde nog koka gröt till vardags utan instruktioner. I och med att herrgårdarna hade möjligheter och kunde pröva nytt gick de också i täten och spred innovationer, till exempel potatisodlingen, säger Norrback.

Webbplats samlar 1700-talsrecept

Under arbetet med hushållsboken blev Norrback nyfiken på varifrån de handskrivna recepten kommer. Är de påhittade av hushållet eller finns det någon källa? När hon tittade på andra hushållsböcker från 1700-talet hittade hon många likheter.

– Då föddes idén om att det här borde man gå vidare med och jämföra. Det finns en klar relation mellan de handskrivna recepten och tryckta kokböcker, men sambandet är snärjigt.

Målet med det tvååriga projektet som startade 2021 vid SLS är att erbjuda en webbplats som består av flera finländska receptsamlingar från 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

– Sedan är det upp till forskarna att göra jämförelser, säger Norrback.

Text: Michaela von Kügelgen

SLS ordnar webbinariet Kokkonst, kamfer och konservering – från 1700-talets herrgårdar till dagens digitala recept torsdagen den 20 maj kl. 13.00–15.45. Läs mer och anmäl dig här.

Denna text publicerades ursprungligen i vår årsredovisning för 2020. Du kan läsa hela årsredovisiningen här.