Edelfelts värld: Svenskan Anna Törnblom

I ett brev från den 8 april 1879 skriver Edelfelt att han på ett besök hos sin amerikanske vän, konstnären John Singer Sargent, hade träffat på en rödhårig modell. ”På hennes accent kände jag ögonblickligen igen Anderssons, Petterssons och Lundströms landsmaninna.” I Edelfelts 1 ½ sidor långa utläggning om svenskan Anna Törnblom får läsaren bekanta sig med en av de många som liksom Edelfelt hade sökt sig till Paris för att pröva lyckan.

Det framgår att Anna Törnblom hade arbetat som sömmerska hos ”Wörth (den förnämsta damskräddaren i världen)”. Charles Frederick Worth var en engelsk kläddesigner som förestod ett av de mest framgångsrika modehusen i Paris under andra hälften av 1800-talet. Worth hade utsetts till officiell skräddare åt Napoleon III:s hustru, kejsarinnan Eugénie, vilket öppnat dörren till flera beställningar från världens kungligheter och kända personer.

Edelfelt skriver att Anna Törnblom kommit till Paris på uppmaning av Worths svenska kompanjon Carlsson. Hennes tid i Worths ateljé blev emellertid inte lång. Hon avskedades för att hennes kunskaper i franska inte var tillräckliga för att förstå beställningarna eller överskräddaren.

Lämnad åt sitt öde hade Anna Törnblom börjat stå modell för huvud och händer hos en kvinnlig amerikansk konstnär, som i sin tur hade rekommenderat henne åt John Singer Sargent. Edelfelt engagerade henne också som modell tillsammans med Gunnar Berndtson som även gjorde en studie.

Edelfelt ansåg att Anna Törnblom inte egentligen såg ut för någonting. Hon hade emellertid en vacker hals och eldrött hår i en vacker röd nyans. Hon var blyg och fåordig, vilket var en skön omväxling till de pratsamma franska modellerna som aldrig gav honom ”öronfrid”.

Den främsta förtjänsten med tavlan som Edelfelt målade med Anna Törnblom som modell var färgerna. Han tyckte att klänningen, halsen och håret bildade en briljant sammansättning. En japansk solfjäder tjänade också som en kompletterande färgklick. Edelfelt skriver att han också tänkte måla en påfågel på draperiet bakom modellen, vilket inte framträder i den slutliga versionen. Om man utöver färgerna ville tolka in ett övergripande tema ansåg Edelfelt att kompositionen kunde fungera som allegori över fåfängan.

Edelfelt målade tavlan för en utställning i Mulhouse, på uppmaning av den elsassiske affärsmannen Alfred Koechlin. Edelfelt hade en innestående beställning att måla Koechlins porträtt och hade med tanke på Koechlins resurser och inflytande i övrigt också anledning att hålla sig väl med denne. Edelfelt hade inga stora förhoppningar om att få tavlan såld i Mulhouse, ”i provinsen i Frankrike är publiken densamma som hemma.” Nyårsaftonen 1879 hade Edelfelt fått veta att Koechlin köpt den Mulhousiska tavlan.

Ett brev och en tavla lyfter för en stund fram en svensk sömmerskas historia ur det förgångnas dunkel. Hur historien fortsatte ger Edelfelts brev ingen upplysning om. Anna Törnblad verkar på nytt försvinna i det förflutnas anonyma massa.

Vid SLS arkiv håller vi som bäst på att i samarbete med Finlands Nationalgalleri publicera konstnären Albert Edelfelts brev, konstverk och skisser på webben. I återkommande inslag bloggar redaktionen för Albert Edelfelts brev om ämnen som anknyter till den värld som träder fram i den elektroniska brev- och konstutgåvan. På Facebook kan du också följa med Edelfelts liv i den takt hans konstnärsbana utvecklar sig.