Det digitaliserade folklivet på Finna

SLS arkiv har publicerat ett nytt album på sls.finna.fi, med temat Folkligt byggnadsskick, arbete och fest. Albumet omfattar nu över tusen fotografier, ett hundratal skisser och ungefär åttahundra sidor handskrifter. Alla samlingar är ännu inte komplett digitaliserade, men albumet byggs på med tiden. De utvalda samlingarna är typiska för folklivsforskningen under 1900-talets första årtionden då forskarna, också på svenskt håll i Finland, tog sig an insamlingen av olika traditioner med kamera, anteckningsblock, måttband och millimeterpapper. Materialet omfattar mer eller mindre hela Svenskfinland och är ofta sökbart på by- och gårdsnivå. Här kan fotografier och skisser laddas ned och användas fritt med licensen CC BY 4.0, vilket betyder att SLS och upphovsmannen bör nämnas.

Dokumentation av folket

Folklivsforskarna undersökte hur man på landsbygden byggde sina hus, arbetade med jordbruk, hantverk eller fiske — eller firade bröllop, jul och midsommar. Forskarna gjorde själva insamling på fältet och dokumenterade kulturella fenomen med hjälp av fotografier, handskrivna uppteckningar, skisser och ritningar. Av samma byggnad kan till exempel finnas både en uppteckning om hur den är konstruerad, ett fotografi, en planritning och en skiss.  

I albumet har samlats arkivmaterial av kända namn inom traditions- och kulturvetenskaperna såsom Gabriel Nikander, Valter W. Forsblom, Arne Appelgren och Gunnar Landtman. Gemensamt för dem alla är att de gjorde sina insamlingar som utsända stipendiater för Svenska litteratursällskapet. Hjälp med skisser och ritningar på sina fältfärder hade man av studerandena vid Tekniska högskolan, Hilding Ekelund och Ingvald Serenius, vilka båda senare blev kända arkitekter.

De tidiga folklivsforskarna på 1910- till 1930-talet intresserade sig för folket på landsbygden, allmogen. Man var ute efter att rädda den äkta folkkulturen, som man ansåg höll på att dö ut i takt med urbaniseringens framfart. Ursprunglig och genuin var ledande begrepp för folklivsforskarna, som uppfattade de folkliga traditionerna som en kollektiv resurs av sunda och ofördärvade vanor. Svenska litteratursällskapet hade startat insamlingen av folkdiktning redan 1887, på initiativ av Ernst Lagus. Till en början insamlades mest muntlig tradition, men med tiden utvidgades insamlingen till att omfatta också det materiella. Etnografin med intresse för artefakter, arbetsmetoder, seder och bruk etablerade sig från 1910-talet framåt. Inventeringarnas gyllene period inleddes då folkkulturen skulle inventeras, klassificeras och typologiseras.

Pionjärer inom folklivsforskningen

De samlingar som nu har publicerats på Finna kan sägas bilda stommen i arkivets etnografiska traditionssamlingar. Valter W. Forsblom ledde sällskapets första etnografiska expedition 1914, då man dokumenterade sydösterbottniska allmogebyggnader. Forsblom kom också att göra stora insatser både när det gällde insamling av magisk folkmedicin och dokumentation av allmogebåttyperna i Svenskfinland. Fotografierna och ritningarna av olika båttyper finns redan tidigare publicerade på Finna, medan det unika materialet med folkmedicin ännu väntar på att bli fullständigt digitaliserat.

Gabriel Nikander, som senare blev professor i kulturhistoria och folklivsforskning vid Åbo Akademi, var en annan pionjär på dokumentationsfotograferingens område. Stor vikt lade han, liksom också flera andra insamlare, vid att dokumentera det folkliga byggnadsskicket och heminredningen, bondgårdarna med alla uthus, torp, lador, kvarnar, båthus och strandbodar — men han har också fotograferat rågskörd, bröllopsseder och tillochmed yttringar av magisk folktro. Några bilder visar exempelvis hur husbönderna ”vid hemkomsten från ryssjeutläggningen blir översköljda med vatten” (Saxby, Borgå 1914) för att säkra fiskelyckan. Själva fisket, både sommar- och vinternotdragning samt andra metoder och redskap, dokumenterades igen minutiöst av Curt Segerstråle på 1930-talet.

Det nya Finna-albumet är en mångsidig samling dokument som torde vara till glädje och nytta för många, särskilt alla som intresserar sig för gamla byggnadsmetoder och möbelsnickeri, bomärken, hembygdsforskning eller seder och bruk i största allmänhet. På Finna finns mycket att hämta.

Litteratur:

Ekrem, Carola: ”Belysandet af vår allmoges andliga lif”. Traditionsinsamlingen inom Svenska litteratursällskapet. Arkiv, minne, glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885—2010. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors, 2014.

Rosenström, Marika: Fotografin i vetenskapens tjänst. Ögonblick och evighet. Kulturskatter i Svenska litteratursällskapets arkiv och bibliotek. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors, 2010.

Wolf-Knuts, Ulrika: Folkloristikens folk. Folket. Studier i olika vetenskapers syn på begreppet folk. Red. Derek Fewster. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors, 2000.