1.11.2021 - 08:00, Nina Edgren-Henrichson

Att studera hur nykterhetsfrågan och mediekulturen tar sig över Östersjön

Patrik Lundell
Foto: Linda Harradine/Örebro universitet

Mediekultur och samspelet mellan olika medier är något som Patrik Lundell ägnat mycket av sin forskning åt. Han är mediehistoriker och professor i historia vid Örebro universitet och en av forskarna i projektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918. I projektet, som studerar hur texter återanvänts från en tidning till en annan mellan Sverige och Finland, betonar Lundell vikten av att se bortom de konkreta tidningstexterna.

Nykterhetsfrågan

Projektet lanserade nyligen en databas där flera miljoner sidor digitaliserat tidningsmaterial från Finland och Sverige har sammanförts och bearbetats med ett program som identifierat texter och textfragment som förekommer i fler än en tidning.

Som en första empirisk ingång i pressmaterialet har Patrik Lundell valt nykterhetsfrågan under 1800-talet. Den har han studerat tidigare framför allt ur ett svenskt perspektiv, och utifrån det kommit till att det kan vara fruktbart att studera nykterhetsfrågan också med de metoder som materialet i databasen ger möjligheter till.

– Nykterhetsfrågan kommer plötsligt, tar stort utrymme, och har en första topp i Sverige på 1840-talet. Det är en väldigt internationell fråga och när den verkligen får fart i Sverige är det en direkt import från inte minst USA. Det är någonting som rör sig här, information och opinioner färdas både nationellt och över nationsgränser. Mer specifikt hur och vad som flödar vet vi mindre om. 

– Med hjälp av materialet i databasen kan man precisera vad det egentligen var som förflyttade sig. Det faktum att Sverige och Finland uppvisade både påtagliga skillnader och likheter borde öppna för fruktbara jämförelser.

I Finland slog nykterhetsfrågan igenom först i slutet av 1800-talet, då den upplevde en andra våg också i Sverige.

– Intensiteten i nykterhetsfrågan som finns i Sverige på 1830–40–50-talen finns inte i Finland, men under slutet av 1800-talet kan man tala om ganska jämförbara tendenser, i både omfattning och aktualitet.

30 år gamla nyheter

En intressant detalj som Lundell redan kunnat identifiera i textmaterialet är att texter som publicerades under den första vågen i Sverige har återgivits som sådana i Finland 30–40 år senare, utan att någonting antyder att det är fråga om en mer är 30 år gammal text.

– Det är väldigt svår att få korn på saker som sker över längre tidsrymder om man inte har tillgång till databasmaterial. Det skulle vara i princip omöjligt.

Genom att studera vilken typ av material kring nykterhetsfrågan som flödade inom länderna och över gränserna vill Lundell komma åt nya infallsvinklar på nykterhetsrörelsens historia och mer övergripande också mediehistorien kring sociala frågor och rörelser.

– Givet ämnets karaktär är det ett tacksamt fall att studera förändringar och det kan därför också  ge mer generella insikter i informationsflödenas, opinionsbildningens och kulturförmedlingens historia. Med karaktär menar jag frågor kring centrum, hubbar, noder, mottagare och periferier, riktningar mellan nationerna men också inom nationerna. Givetvis också vilken typ av innehåll som förflyttar sig och vilken typ som inte förflyttar sig.

Offentligheten

Lundell poängterar att man inte ska förledas att tro att tidningsmaterialet i databasen ger en heltäckande bild av hur information och opinioner spreds.

– Det här materialet är inte informationsflödet. Det finns en viss äldre historisk forskning där  det lätt kan framstå som att inte minst tidningarna är offentligheten, men offentligheten är mycket mer.

Lundell nämner böckerna och skillingtrycken som exempel på andra delar av 1800-talets offentlighet. Och han pekar också på den muntliga kommunikationen som en viktig del av offentligheten som ofta åsidosätts på grund av att den är så svår att komma åt.

– Men när man lyfter på locket och studerar texterna kan man komma åt också andra former av cirkulation. Vi köper inte att tidningspressen är offentligheten, men tidningspressen är en ovanligt tacksam ingång för att komma åt också andra delar av offentligheten, genom att den omnämner eller helt enkelt reproducerar tal, anföranden, möten ... Och här syns också bokmarknaden i form av annonser och anmälningar.

Pressen som källa och studieobjekt

I projektet Informationsflöden över Östersjön är det databasen med tidningsmaterialet och de möjligheter den ger som är utgångspunkten. Patrik Lundell har inte tidigare använt sig av digitala metoder i sin forskning, men han har stor kännedom om tidningspressens historia.

– Om det är någonting som jag har sysslat med så är det tidningspressen, och då vill jag understryka både som källmaterial och som studieobjekt. Tidningarna har varit en ingång för att förstå andra mediala förhållanden.

Lundell disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet 2002, på en avhandling om den tidiga tidningspressen i Sverige: Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750–1850. Efter det har hans huvudsakliga intresse riktats mot villkoren och förutsättningarna för tidningspressen och opinionsbildningen.

Det här intresset finner han också i det nuvarande projektet.

– Naturligtvis är frågan hur de här idéerna färdas, var de tas emot, hur lång tid det tar och vilka delar av idéerna det är som förflyttas i sig intressant ur idéperspektivet. Men jag tror att vi är minst lika intresserade av att förstå förutsättningarna, villkoren, systemen för hur de här flödena fungerar.

Mediekulturen

Patrik Lundell har också varit redaktör för skriftserien Mediehistoriskt arkiv, som avspeglar bredden och mångvetenskapligheten inom den mediehistoriska forskningen. Den engagerar såväl historiker av olika slag, inte minst idéhistoriker, som exempelvis filmvetare, etnologer och konstvetare.

Patrik Lundell betonar betydelsen av det han kallar mediesystem eller mediekultur för det som projektet Informationsflöden över Östersjön undersöker. Tillsammans med Umeåforskarna Johan Jarlbrink, som också medverkar i projektet, och Pelle Snickars, har han gett ut Mediekulturens historia: från big bang till big data (2019) där de beskriver mediernas långa historia och lyfter fram hur medier av olika slag har samspelat. I antologin 1800-talets mediesystem, som han gav ut tillsammans med Jonas Harvard 2010, studerar han mediekulturen under den period som också det aktuella projektet tar sig an.  

– Det handlar om att förstå informationsflöden i ett mycket brett perspektiv, inte bara tidningar utan också möten, böcker, brev, skyltfönster, statyer eller vad det nu kan vara.

– För oss i projektet är det självklart att den här mediekulturen eller medie-ekologin finns i botten. Det gäller att förstå det när man använder en sån här databas. Det är lätt hänt att man tänker ”aha, det här är flödena” och riktigt så enkelt är det inte. Men, återigen, det här är kanske en av de absolut bästa ingångarna till att komma flödena på spåret.

Lägg till ny kommentar