17.6.2020 - 10:00, Marika Rosenström

Akrobati och styrkeprov på Finna – Maximilian Stejskals dokumentation av folklig idrott

Tämja stutar, Bromarv 1930. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 399a)
Tämja stutar, Bromarv 1930. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 399a)

Två män står på alla fyra i gräset med stövelsulorna mot varandra och med varsin karl på ryggen, vända åt andra hållet och med armarna krokade. Vad sysslar egentligen de fyra männen med? För den oinvigda kan Maximilian Stejskals fotografier te sig högst märkvärdiga och ofta komiska. Här handlar det om leken ”Tämja stutar”, där de undre ”stutarna” (unga oxar) ska dra åt varsitt håll och försöka få de övriga med sig. Bilden ingår i Stejskals unika dokumentation av folklig idrott, lekar, styrke- och vighetsprov från hela Svenskfinland. Insamlingen gjorde han som fältstipendiat för Svenska litteratursällskapet under 1930-talet. Nu har SLS arkiv publicerat alla Maximilian Stejskals 11 samlingar, drygt 2 000 sidor handskrivna uppteckningar och över 400 foton i ett album på sls.finna.fi. Det är en minst sagt särpräglad och intressant helhet av stort kulturhistorisk värde.

Maximilian Stejskal (sittande i första raden, tredje fr.v.) medverkade i Folkmålskommissionens expedition till Korsnäs 1930 tillsammans med övriga insamlare av folktradition och dialekt. Fotograf okänd. SLS/Fotografier av folkkultur i Finland (SLS 614)
Maximilian Stejskal (sittande i första raden, tredje fr.v.) medverkade i Folkmålskommissionens expedition till Korsnäs 1930 tillsammans med övriga insamlare av folktradition och dialekt. Fotograf okänd. SLS/Fotografier av folkkultur i Finland (SLS 614)

Gymnastikläraren som blev forskare

Maximilian Stejskal (21.8.1905–2.8.1991) var gymnastikläraren i Helsingfors som kom att bli både en av de stora insamlarna av folkkultur för SLS och en folklivsforskare att räkna med. I sin forskning använde Stejskal sitt eget digra fältmaterial och doktorsavhandlingen kom till vid sidan av familjeliv och 40 timmar undervisning i veckan. Han disputerade på avhandlingen ”Folklig idrott” 1954 men återkom aldrig till forskningen utan fortsatte arbeta som gymnastiklärare för pojkar på heltid.

Med studentmössa och ryggsäcken full av glasplåtar

Redan under studietiden blev Stejskal engagerad i insamlingsarbetet. Han förberedde sig genom att gå en grundlig kurs i hur man använder landsmålsalfabetet och instruerades i fototeknik vid Atelier Nyblin i Helsingfors. Sin första fältinsamlingsresa gjorde han sommaren 1929 till östra Nyland, på cykel och utrustad med studentmössa, två kameror och en stor låda med tunga och ömtåliga glasnegativ. I en intervju inför sin 80-årsdag berättade Stejskal för Carola Ekrem, själv bl.a. lekforskare och en stor kännare av Stejskals arbete: ”Inte var det så lätt att cykla omkring med ryggsäcken full av glasskivor, men man var ung och kraftig.”

I bygderna togs han ofta emot av traktens lärare som introducerade lämpliga meddelare för honom, men det var ibland svårt att övertala folk att demonstrera lekar på beställning, ”att leka ansågs föråldrat och barnsligt”. Den svenska folklivsforskaren Johan Götlind, vars frågelista om lekar Stejskal följt i sin insamling, uppmuntrade honom att fortsätta insamlingen och under 1930-talet gjorde han nya insamlingsresor flera somrar i rad, ofta fyra veckor i sträck. Stejskal gjorde också insamling av vinteridrottlekar 1935–1938 och deltog dessutom i SLS Estlandsexpedition 1932 då han samlade idrottslekar i svenskbygderna på öarna.  

Sträckbördan, Esse 1932. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 407)
Sträckbördan, Esse 1932. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 407)

Är du ”karl till att ...”?

På sina färder fotograferade och beskrev Stejskal systematiskt folkliga lekar, vighets- och styrkeprov, men han samlade också in barnens lektraditioner. Slående är att det genomgående är fråga om en manlig kultur. På bilderna figurerar inga kvinnor, annat än när det gäller någon form av ring- eller danslek och ibland syns de på bild som åskådare. Bara i barnens lekar kan flickorna någon gång få vara med på ett hörn. Betyder det att kvinnorna aldrig lekte? Man kan kanske anta att idrottslekarna mera var ett nöje för männen, där fysiken, styrkan och vigheten betonades på ett annat sätt än i kvinnliga sammanhang. Stejskal var ju gymnastiklärare för pojkar och intresserade sig för en manlig idrottskultur. Han hade förmodligen inte haft lika stor framgång om han försökt dokumentera uttryck för kvinnlig gemenskap, t.ex. under ett ”spinnantalko”.

I vissa fall handlar idrottslekarna om att tävla mot en eller flera andra män, ibland om att ensam bevisa sin styrka, vighet och balans genom att lyfta ett tungt föremål eller böja sig eller hållas i en obekväm kroppsställning. En del av lekarnas namn syftar också på traditionellt manliga dygder som styrka och mod. Det förekommer namn som ”karl till att stiga upp med händer och fötter bundna” och handlar mycket om att ”lyfta”, ”kasta” och ”dra”. Hårdhet, styrka, styvhet, vighet, mod, snabbhet och uthållighet är vad som räknas, alla egenskaper som brukar gälla i idrottssammanhang. Med tanke på att utövarna inte är några gymnaster utan helt vanliga män, visserligen vana vid hårt fysiskt arbete, kan man inte låta bli att imponeras av de akrobatiska konststyckena.

Pimp, Pargas 1933. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 414b)
Pimp, Pargas 1933. Fotograf: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar (SLS 414b)

Unikt bildmaterial och noggranna lekbeskrivningar

Då Stejskal gjorde sin insamling var många av lekarna och styrkeproven inte längre levande tradition, men de äldre männen kom ihåg lekarna som de praktiserat i ungdomen. I intervjun år 1985 för Carola Ekrem minns Stejskal: ”Gubbarna berättade hur proven gick till varefter de bad någon av sina söner, drängar eller släktingar att utföra dem. Jag passade då på och tog bilden just i det lämpligaste ögonblicket. Det var inte så lätt.” Här ska man också minnas den tidens fototeknik: kamerorna var stora och klumpiga lådkameror som helt saknade automatik och glasnegativen var tunga och krävde försiktig hantering. För dokumentationen inomhus i de dunkla stugorna vintertid fordrades blixtljus i form av ett separat aggregat, vilket gjorde fotograferingen ännu mer utmanande.

Stejskals noggranna lekuppteckningar är skrivna med prydlig och lättläst handstil på normalsvenska. Vissa leknamn har han angett också på dialekt med hjälp av landsmålsalfabetet. Lekbeskrivningarna är oftast enklare att ta till sig om man samtidigt har bilden framför ögonen. Alla Stejskals fotografier på Finna finns dels avbildade i sitt sammanhang, alltså upplimmade på själva uppteckningssidan, dels som separata bildposter digitaliserade direkt från negativet och försedda med metadata. Samlingarna är digitaliserade i sin helhet och inleds ofta med ett följebrev till SLS styrelse som beviljat fältstipendiet, en kort reseberättelse och en innehållsförteckning. Allt material är som vanligt högupplöst, fritt att ladda ned och använda, förutsatt att man nämner källan och upphovsmannen enligt licensen CC BY 4.0.

Vi hoppas att Stejskals unika dokumentation ska vara till nytta och nöje för alla med leksinnet i behåll. Man måste kanske ändå komma med ett varningens ord till den som inte är så vältränad: alla rörelser ska man inte försöka sig på hemma.

 

Litteratur:

Ekrem, Carola: ”Belysandet af vår allmoges andliga lif. Traditionsinsamlingen inom Svenska litteratursällskapet”. Arkiv, minne glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–2010. Helsingfors 2014, s. 115–118.

Ekrem, Carola: ”Maximilian Stejskal – gymnastiklärare, fältarbetare och forskare. 21.8.1905–2.8.1991”. SLS-arkiv 20/1991, s.34–36.

Kommentarer

Gunilla Sand
tis, 08/04/2020 - 11:42
Hej, Ateljé Stundars gästkonstnärer Susanne Schär och Peter Spillman (Schweiz) gör videokonst (juli-september 2020) här i Vasa och Korsholm med inspiration från Maximilan Stejskals bilder i Folklig idrott. Coronavåren 2020 tvingade folk att förlägga sina gymnastiska övningar till hemmen och instagramkonton och andra sociala medier fylldes av bilder på olika fitnessövningar. Det här plus Maximilan Stejskals häftiga bilder har alltså gett upphov till videofilmen "Sisyphus" som konstnärerna spelar in just nu.
Marika Rosenström
mån, 08/17/2020 - 10:51
Hej Gunilla, tack för din kommentar! Jag hörde nyligen om videoprojektet. Det låter väldigt spännande. Så roligt att någon låter sig inspireras av Stejskals häftiga bilder! Ser fram emot att få se slutresultatet.

Lägg till ny kommentar