1918 – dokumenten berättar

Har du material från 1918? Med ett öppet upprop  samlar SLS arkiv i år särskilt in material från Finlands första självständighetsår. Uppropet inleddes i december 2015 och har lett till flera kontakter och donationer under våren som gått.

”Vad har ni fått in?”, frågar ofta den som tar kontakt om sitt eget material. Bland det material som lämnats in finns fotografier, brev, dagboksanteckningar och andra dokument som bevarats i familjer eller på annat sätt tagits vara på genom åren. En del är skrivna av personer som själva deltog i kriget, till exempel ett brev som en 18-årig Kronobypojke skriver till sina föräldrar samma dag som han beger sig till fronten i februari 1918:

Far idag som frivillig dit söderut för att strida för Finlands frihet, och jag hoppas att ni ej tar det alltför illa upp.

(SLSA 1353, brev från Wäinö Lindell till föräldrarna 11.2.1918)

Hur föräldrarna reagerade på brevet förtäljer historien inte, men tillsammans med många andra dokument i arkivet berättar de skrivna raderna mycket om de sinnesstämningar som rådde under krigstiden. Andra dokument berättar mera om livet i det civila, bland dem som inte själva var ute i strider. I de personliga dokumenten varvas skildringar av vardagliga händelser med noteringar kring den svåra matsituationen och krigsläget, oro för anhöriga och tankar om hur framtiden ska se ut. I ett brev skrivet i Vasa 1.4.1918 skymtar något av hur stadens fruar aktiverade sig på hemmafronten under det pågående kriget:

Wisst frågar man med oro inom sig, Huru länge skall hjelpen dröja? Blodigt tycks det gå till i Tammerfors, sårade i myckenhet hemtas. Här arbetas mycket med förbandsmaterial. Elsa sitter der mest alla dagar, i lördag var jag hos Rosa på fm hon fyllde 83 år der brukar vara församlad hela släkten, ej så nu. [Fruarna] voro som hastigast och dricka kaffe, så tillbaka till arbete, så nöjd att jag gick, Emeli sjuk.

(ÖTA 312, brev från Maria Hartman till Tyra Lindroth 1.4.1918)

En del av det som kommit in gäller inte bara det efterfrågade året 1918, utan sträcker sig över flera decennier eller t.o.m. över mer än ett sekel. I andra fall handlar det om ett urval som plockats fram som svar på vår förfrågan. Ett exempel på ett urval är en donation av fotografier som ingenjören och hobbyfotografen Ernst Ane Löthner tagit på olika håll i landet under år 1918. Han har bl.a. fotograferat överlåtelsen av de vitas första flygplan i Vasa och Mannerheims segerparad i Helsingfors. Folksamlingen på bilden nedan har han fotograferat vid Suonenjoki station.

En del av det inkomna materialet kan bli publicerat i olika sammanhang då händelser för hundra år sedan uppmärksammas inför märkesåret 2018. Det som inte genast blir publicerat blir tillgängligt för forskare och andra intresserade genom arkivets kundtjänst i den takt som det förtecknas och registreras. Uppropet kompletterar arkivets samlingar från denna tid och allmänheten har tillfälle att aktivt bidra till att alla sidor av konflikten och alla upplevelser från tiden kan bevaras för eftervärlden och för forskningen. Uppropet fortsätter hela året, så ta gärna kontakt om du också har material som handlar om 1918!

Läs mer om insamlingen av dokument från 1918 här!

Text: Katja Hellman & Sanna Jylhä