Svenskan i Finland. Syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv (2004–2006)

Det finns många särdrag i den svenska som talas i Finland jämfört med svenskan i Sverige. Språket utvecklas hela tiden och projektet ville ta reda på i vilken utsträckning egenheter i svenskan i Finland har uppkommit dels på grund av den nära kontakten till finskan, dels på grund av det geografiskt perifera läget i förhållande till svenskan i Sverige. Genom att svenskan i Finland har bevarat många språkdrag som försvunnit i Sverige ville man också studera det svenska språkets utveckling ur ett mer allmänt perspektiv. Projektet hade också som syfte att utifrån de syntaktiska särdragen i Finland bidra till en generell förståelse av hur språkliga strukturer uppkommer, används och förändras. De teoretiska utgångspunkterna för projektet låg i konstruktionsgrammatik (om inlärda mönster eller konstruktioner i språket), kontaktlingvistik och samtalsanalys (om att allt språkbruk sker och utformas i kontakt mellan människor) och interaktionell lingvistik (om interaktionens betydelse för hur språkliga strukturer uppkommer och används).

En av de större undersökningarna i projektet analyserade hur strängen de e används i svenskt talspråk i Finland och Sverige. I en annan undersökning studerades hur prepositionen åt används tillsammans med verb i finlandssvenskt och sverigesvenskt standardspråk, t.ex. ge någon något respektive ge något åt någon. Också användningen av pronomenet den i östnyländska dialekter, te/de/tåm/dåm, var föremål för en större undersökning, där man ville utforska vilka funktioner pronomenet har då det används tillsammans med substantiv i bestämd form (t.ex. te bååtn). Den fjärde större undersökningen handlade om syntaktiska mönster i finlandssvenska elevers tal och skrift i jämförelse med sverigesvenska elever.

Förutom två doktorsavhandlingar och en mängd vetenskapliga artiklar och andra publikationer utarbetades en projektantologi, Konstruktioner i finlandssvensk syntax, där de forskare som deltagit i projektet presenterar sina forskningsresultat för en bredare publik (se nedan). En förteckning över publikationer som utkommit eller var under utgivning när projektet avslutades finns i projektets slutrapport.

Projektgrupp:
FD Camilla Wide, projektkoordinator
FD Siv Björklund
FM (FD) Mona Forsskåhl
FM (FD) Nina Martola
FD Beatrice Silén
FD Benjamin Lyngfelt
associerade forskare
FM Ulla Kvist Darnell
docent Jan Lindström
FD Pirjo Söderholm

Läs projektets slutrapport

Urval av publikationer:
Läs om projektet också i SLS tidning Källan:

2/2004, s. 42–48