Lovisa kyrka. Foto: SLS/Janne Rentola
20.9.2017 - 08:00

Namn från Lovisa nu på webbplatsen Namnen i våra städer

Dösis, Skyttis, Peyton place och Biblo är välbekanta namn för Lovisabor. Nu publicerar Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) inofficiella namn från Lovisa på sin omtyckta webbplats Namnen i våra städer.

Namnen i våra städer (stadsnamn.sls.fi) kan besökaren göra digitala stadsvandringar, läsa mer om namn på olika platser och få exempel på alternativa namn. Man kan också kommentera namnen och bidra med mer information om olika platser.

– Vi vill vi gärna höra hur pass utbredda de olika namnen är, hur de har förändrats, vilka alternativa namn eller uttal det kanske finns och förstås hur folk förhåller sig till dem, säger arkivarie Sara Rönnqvist.

Namnurvalet på webbplatsen utgår från de insamlingar som har gjorts vid SLS arkiv. Namnen har samlats in genom intervjuer med stadsbor i olika åldrar och visar en del av det levande namnförrådet i Svenskfinland.

– Det som slår mig med Lovisa-namnen är uttalet och en del avledningar, säger Rönnqvist.

– Lovisaborna har ett lite eget uttal på en del namn, som till exempel Garnison [garnisjo:n] med ett sjåsande sj-ljud och [fräsisbakkan] som Frälsisbacken uttalas, men öppet ä och bortfall av l:et. Som namn på biblioteket använder de oftare Biblo istället för Bibban, som i sin tur är vanligt på många andra håll i Svenskfinland. Avledning med -i är också vanligt, som till exempel Garni, Gymi och Plani.

Namnen från Lovisa samlades in hösten 2015 genom ett fältarbete som ordnades inom ramen för kursen Nimet ja kielet kentällä/Namn och språk på fältet, ett samarbete mellan SLS och Helsingfors universitet. Insamlingen väckte stort intresse bland Lovisaborna, 21 personer intervjuades och cirka 300 namn samlades in. Även namn på till exempel åkrar, ängar och övriga ortnamn kunde läggas till SLS samlingar. Allt material från fältarbetet finns tillgängligt i SLS arkiv.

Komplement inom undervisning och integrationsarbete

Namnen i våra städer finns även tillhörande uppgifter för högstadieelever och studerande i gymnasiet. Uppgifterna går med fördel att tillämpa i bland annat modersmåls-, andraspråks-, historie- och samhällsläraundervisningen. Med de inofficiella namnen som utgångspunkt kan man tillsammans med eleverna fundera på vad vi kallar olika orter och platser, varifrån namnen har fått sitt ursprung och hur namn bildas. Kännedom om de inofficiella namnen i olika städer ökar även känslan av tillhörighet och sammanhang och kan vara en givande resurs i nyfinländares integrationsprocess.

– De inofficiella namnen kräver ofta en del lokalkännedom och är mycket kontextbundna. De vittnar om tillhörighet och sammanhang och som nyinflyttad ortsbo kan det därför räcka ett tag innan man förstår vilken plats som avses med ett inofficiellt namn som till exempel Brygi (bostadsområde där Bryggeriet tidigare fanns) och Dege (Hotell Degerby), säger Sara Rönnqvist.

Namnen i våra städer utökas regelbundet med namn från fler städer.

 

För mer information, kontakta

Sara Rönnqvist
arkivarie, Svenska litteratursällskapet i Finland
09 618 77 578, sara.ronnqvist@sls.fi