SLS historia

Tidens vinge, ett glasverk av konstnären Brita Flander.

I SLS hus vid Riddaregatan 5 i Helsingfors möts besökaren av ett massivt glaskonstverk. Det har skapats av konstnären Brita Flander och avtäcktes 1998 när litteratursällskapet invigde sitt hus. Verket heter Tidens vinge och ger några nycklar till SLS historia. I konstverket porträtteras en rad personer som varit viktiga för Svenska litteratursällskapet i Finland och dess tillkomst. Högst uppe ser man Carl Gustaf Estlander (1834–1910), som var professor i litteratur, estetik och konsthistoria och en av grundarna av litteratursällskapet. En annan person som avbildas är författaren Solveig von Schoultz (1907–1996). Hon symboliserar den starka och livskraftiga skönlitterära tradition som är utmärkande för finlandssvenskarna.

Finlandssvenskar skriver inte bara skönlitterära verk utan också biografier och historiker, som berättar bland annat om kulturpersoner, föreningar, företag och gårdar. Finlandssvenskarna är också bra på att dokumentera sig själva och sin egen verksamhet genom minnesanteckningar, brev och fotografier. Till SLS kärnverksamhet hör att bereda plats för dessa dokument som sedan kan bli forskningsmaterial och manuskript för nya studier. 

En samlande kraft för den svenska kulturen i Finland

Orsaken till att SLS grundades 1885 var en uppfattning om att det svenska språket och den svenska kulturen i Finland var hotade eller rentav skulle dö ut. På 1880-talet var fennomanerna på stark frammarsch. Därför var det viktigt att grunda en organisation som hade i uppgift att samla in material och ge ut böcker om den svenska kulturen i Finland. Det var viktigt inte bara för att materialet och informationen skulle bevaras för kommande generationer utan också för att stärka och befästa den svenska folkgruppens identitet och självförståelse. Då talade man inte om finlandssvenskar, det är ett begrepp som uppkom först på 1910-talet, utan man talade om svenskar i Finland.

Rädslan för att det svenska språket skulle dö ut avtog när Finland fick en grundlag som tryggade både den finska och den svenska språkgruppens behov och språklagarna från 1922 och 2004 har befäst det svenska språkets ställning som nationalspråk i Finland.

I dag har man kunnat konstatera att finlandssvenskarna som språkgrupp knappast dör ut men att den finlandssvenska kulturen förändras i takt med att samhället förändras. SLS tar aktivt del i denna kulturella förändring.

Finlandssvenskar i vardag och fest

Alltsedan 1885 har SLS samlat in historiska och litterära dokument och manuskript av olika slag. Sällskapet grundades till Johan Ludvig Runebergs minne och därför insamlades ett stort material om Runeberg. SLS upprätthöll även den centrala forskningen kring och utgivningen av J.L. Runebergs samlade skrifter. Sällskapet har även fått viktiga samlingar kring konstnären Albert Edelfelt, författarna Edith Södergran, Elmer Diktonius och många andra som bidragit till kulturlivet på svenska i Finland.

I början satsade SLS mycket på att samla in material som var så gammalt som möjligt. Studenter skickades ut i bygderna för att teckna upp information om folkmedicin, sagor, gåtor och hantverk och livsföring. Ända in på 1960-talet arbetade man mycket med att på olika sätt dokumentera den allra äldsta kulturen, som var på väg att försvinna. I dag handlar arbetet om hur den svenskspråkiga befolkningen i Finland lever just i dag; hur man talar, vilka traditioner man har, hur man arbetar och t.ex. vilka lekar barnen leker eller hur ungdomskulturen ser ut just nu. Den informationen kan ju vara helt glömd redan efter en generation.

I sällskapets samlingar finns numera ett omfattande bibliotek som fick status som vetenskapligt bibliotek 1999. Biblioteket består till en del av donationer från olika tider.

Böcker, forskning och pris

En viktig del av SLS verksamhet redan från början har varit att publicera böcker om det svenska i Finland. SLS skriftserie startade 1886 och de första böckerna var ofta brevsamlingar eller andra källutgåvor och en av de första var en ordbok över estlandssvenska dialekter. I dag har det utkommit cirka 800 verk i serien.

På 2000-talet har forskningsverksamheten vid SLS vuxit kraftigt. SLS är en av de stora finansiärerna av forskning inom humanistiska ämnen och samhällsvetenskaper genom stipendier och projektmedel. SLS är en viktig finansiär för unga forskare vid universitet och högskolor.

SLS började dela ut litterära pris och understöd redan 1889 och tack vare en god ekonomisk förvaltning har allt fler pris och större prisbelopp kunnat delas ut. I dag ger SLS mellan 15 och 20 pris till framstående författare och forskare, varav Tollanderska priset är det främsta.