Christer Boucht

1911–2009

Få personer har haft så många strängar på sin lyra som Christer Boucht, advokaten från Vasa som blev ”Mister Christer” med hela den arktiska världen. Hemma i Finland är han förutom för sina arktiska färder också känd för sitt engagemang för krigsveteraner och krigsinvalider, sin politiska verksamhet, som en av initiativtagarna till grundandet av Norvalla idrottsinstitut och som skidåkaren som startade Botnialoppet och tog österbottningarna med sig till Vasaloppet i Sverige.

Advokaten och politikern

Christer Boucht var jurist till sin utbildning och han grundade sin egen advokatbyrå 1941. Han tjänstgjorde också i Finska vinterkriget och fortsättningskriget så verksamheten vid advokatbyrån fick en stillsam start. När han sedan återvände till yrkeslivet blev advokatfirman både erkänd och väl anlitad. Sin yrkeskarriär avslutade Christer Boucht först år 2000, då han med sina 89 år var landets äldsta aktivt verkande advokat.

Christer Boucht verkade också som politiker. Han satt med i Vasa stadsfullmäktige under åren 1947–1990 och i stadsstyrelsen 1958–1962. Medlem i Folktinget var han 1951–1988.

Christer Boucht, Milan Carnogursky och Stig Björk på magnetiska nordpolen 1987.

Polarfararen

En artikel om en man som efterlyste sällskap för en resa över Grönland blev upptakten till Christer Bouchts tre decennier långa resande till arktiska trakter. Skidfärden med hundspann över den grönländska inlandsisen 1966, som även var den första finländska arktiska expeditionen, var Christer Bouchts första långresa, efter den blev det nästan en resa per år och något år också två resor. Christer Boucht skidade från Grönland till Canada, från Canada till Alaska, han skidade över Klippiga bergen och i östligaste Sibirien och han skidade till magnetiska nordpolen. Han vistades också i tältläger på Antarktis och han vandrade i Yukon och Nordvästterritoriet i arktiska Canada och Alaska.  

Till Grönland återkom Christer Boucht flera gånger, både för längre färder och för att besöka sina vänner hos lokalbefolkningen. Han hade flera gånger möjlighet att ta del av deras lokalbefolkningens vardagsliv och följde med dem på deras jakt- och fiskefärder. Akumalik, Avatak och Inuterssuak är bara några av de grönländare som han blev bekant med.Välbekanta blev också trakterna kring Yukon och Nordvästterritoriet i Canada dit resorna gick flera gånger. Också där knöt Christer Boucht vänskapsband som bestod sig. Återkommande sällskap på olika färder var finländarna Pentti Kronqvist, Hans Koivusalo och Erik Pihkala, som var den som efterlyste Grönlandssällskap för den första expeditionen.

Andra återkommande sällskap var slovaken Milan Carnogursky, engelsmannen Derek Fordham och Bob Frisch, ursprungligen från Lettland men sedan bosatt i Klondike, likasinnade som Christer Boucht träffat eller kommit i kontakt med under olika resor.

Christer Boucht ville inte på några villkor kalla sig äventyrare utan målsättningen med resorna var alltid att få vara ute i naturen och att leva på naturens villkor. Förberedelserna var viktiga inför varje långfärd, han stod i kontakt med personer på orten innan han reste dit och han studerade geografiska förhållanden och klimat. Under åren avlade han också studier i naturgeografi och eskimologi.

Christer Boucht var i många år aktiv medlem i det finländska arktiska sällskapet och 2002 blev han hedersmedlem i sällskapet.

Författaren

Christer Boucht brukade säga att han hade trefaldig glädje av sina resor. Det var lärorikt att i detalj förbereda dem, en upplevelse att genomföra dem och trevligt att skriva ner reseminnen här han kom hem. Han gav ut sammanlagt tio reseskildringar under åren 1968–1995. I dem skildrar han sina strapatser och upplevelser och arktiskt vardagsliv.

Ytterligare fyra böcker tar avstamp i hans resor men har en dokumentär bakgrund och handlar om emigranters och landsmäns märkliga livsöden. Boken Karelen kallade handlar om ett emigrantpar Christer Boucht lärde känna i Canada och deras märkliga livsöden i tre världsdelar. I böckerna Klondike hägrar och Guldgrävarna i Klondike skildrar han österbottniska emigranters liv och öden i Klondike i nordvästra Canada kring sekelskiftet 1800–1900. I boken Nordlandets män berättar om Christer Boucht om tre av sina vänner som på olika sätt och från olika håll i världen bosatt sig i de arktiska trakterna i Canada och USA.

I ett brev till arkivet 2001 skrev Christer Boucht att han tyckte att han var skyldig att teckna ned allt han visste om sin generation och sin familj så att kommande släktled skall veta hur man har haft det, hur man har resonerat, planerat och handlat.

Han menade också att det inte borde vara bara storpolitiker och samhällstoppar som skriver memoarer, utan att också vanliga människor kan ha mycket att ge sentida läsare. Detta tog han fasta på i böckerna Från Paradiset till främsta linjen, Med utsikt från paradiset och Vapengömmare där han skriver om uppväxten i Vasa, ger minnesbilder från kriget och skildrar sina olika engagemang.

Christer Boucht och hans hustu Ulli fick tre barn, sonen Peter och döttrarna Gunilla och Helena.

Text: Pamela Gustavsson

Reseskildringar

Grönland tvärs (1968)
Turkiska marschen (1970)
Från Hovrättsparken till Klippiga bergen (1975)
På knaggliga stigar (1976)
Ett arktiskt äventyr (1977)
Färder och irrfärder (1983)
Island (1987)
Frostbitet (1988)
Antarktis (1992)
Öppna vidder (1995)

Med dokumentär bakgrund

Karelen kallade (1978)
Klondike hägrar (1979)
Guldgrävarna i Klondike (1981)
Nordlandets män (1985)

Biografier och memoarer

Från Paradiset till främsta linjen (1995)
Med utsikt från paradiset (2004)

Historia

Vapengömmare. Inför ockupationshotet 1944 (2001)

Christer Bouchts arkiv (ÖTA 204) innehåller brevväxling, manuskript, handlingar med anknytning till olika verksamheter, tidningsurklipp och tryckalster. Till arkivet hör också över 1500 fotografier och 230 smalfilmer.

Största delen av arkivmaterialet berör Christer Bouchts arktiska resor på olika sätt. I korrespondensen kan man följa hans ibland årslånga förberedelser inför resor. Christer Boucht skrev alltid till nyckelpersoner på orten han var på väg till, var han t.ex. på väg till en inuit- eller indianby skrev han till postmästaren, läraren, polisen eller handelsmannen. På det sättet fick han goda upplysningar och goda kontakter och när han anlände till platsen var de redan vänner. I materialet med anknytning till de olika resorna hör också packnings- och proviantlistor, satellitbilder över isförhållanden och färdbeskrivningar. Till materialet från själva resorna hör loggböcker med noteringar om väder, vind, humör, hälsa och händelser. För varje resa finns det en eller flera loggböcker.

Christer Boucht donerade sitt arkiv till Svenska litteratursällskapet i Helsingfors 1995. Sedan 2007 bevaras arkivet i Österbottens traditionsarkiv i Vasa.

Bildspel

När Christer Boucht fyllde 90 år 2001 uppmärksammade arkivet vid SLS honom med en utställning om hans arktiska resor. Utställningen Polarfararen visades både i Helsingfors och Vasa och presenterade handlingar och fotografier ur hans arkiv. En del av de fotografier som visades i utställningen ingår i detta bildspel. Bildtexterna är formulerade fritt efter Christer Boucht och fotografierna är redigerade av Janne Rentola.

Filmklipp

I Christer Bouchts arkiv ingår drygt 230 smalfilmer, varav omkring hälften är från olika resor och expeditioner. Samtliga filmer är digitaliserade. Här visas korta smakprov ur två av filmerna.

Färden med skidor och hundspann över den grönländska inlandsisen 1966 var den första finländska arktiska expeditionen. Skidmarschen var 800 kilometer lång och den räckte 37 dygn utan kontakt med omvärlden. Ledare för expeditionen var Erik Pihkala, andre man var Christer Boucht och övriga deltagare var Eero Varonen, Viljo Haapala och Peter Boucht (son till Christer Boucht). Hundspannet kallades ”Vasa stadsfullmäktige”. (filmen har inte något ljud)

År 1982 besökte Christer Boucht byn Qaanaq i Grönland och fick tillsammans med en grönländsk familj bege sig på en tvådagars tur till Grönlands nordligaste by Siorapaluk. Sällskapet färdades med två hundspann. (filmen har inte något ljud)