Fonden får användas för publicister som önskar fördjupa sina kunskaper genom studier. Fröken Dagmar Neovius (1867–1939) önskade genom fonden ihågkomma sin bror Arvid Neovius (1861–1916). Dagmar önskade att fonden skulle användas för utgivandet av en biografi över brodern. Då detta inte skedde har räntan lagts till kapitalet och pris utdelats sporadiskt.
Brodern Arvid blev filosofie doktor och Neovius blev ett känt och aktat namn efter att 1894 ha knutits till Nya Pressen. När Nya Pressen år 1900 indrogs var Arvid Neovius en etablerad publicist. Samma år blev han invald i lantdagen som representant för borgarståndet. På hösten inledde han sin kamp mot förryskningen i tidningen Fria Ord. Efter några år i Sverige återtog Arvid Neovius 1905 sin plats i den sista ståndslantdagen och blev därefter invald i enkammarlantdagen.
Dagmar Neovius var en av de största entusiasterna när man 1899 grundade Martharörelsen, också den en reaktion mot förryskningen. Hon var länge med i centralstyrelsen samt ordförande för dess Helsingforsfilial i tolv års tid. Även Dagmar Neovius invaldes i 1907 års enkammarlantdag och blev därmed den första svenskspråkiga kvinnan i denna församling. Efter flera år i lantdagen anlitades hon 1917 i ett krävande nödarbete: att öppna och förestå Helsingfors stads brödkontor. Sin sista ordinarie tjänst hade hon som aktuarie vid stadens statistiska kontor.
Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.