Månadens forskare: Mikko Kuronen

2.12.2016 - 13:18
Nina Edgren-Henrichson
Mikko Kuronen, foto Janne Rentola/SLS

Det sägs att man inte kan lära sig ett perfekt uttal på ett språk som man lär sig efter den tidiga barndomen. Språkforskaren Mikko Kuronen håller med om att det åtminstone är svårt, men genom sin forskning vill han göra det lättare, eftersom ett bra uttal underlättar kommunikationen med personer som talar språket som sitt modersmål.

Månadens forskare: Jennica Thylin-Klaus

4.10.2016 - 14:52
Nina Edgren-Henrichson
Jennica Thylin-Klaus. Foto Janne Rentola/SLS

Vilka typer av texter har skrivits på svenska i Finland under seklernas gång, vem har skrivit texterna och och vem har läst dem? Bland annat det har historikern Jennica Thylin-Klaus rett ut inom projektet Svenskan i Finland – i dag och i går.

Tiden syns i namnen

6.5.2016 - 12:24
Sara Rönnqvist
Vasa övningsskolas gymnasium i kyrkparken i centrala Vasa kallas kort och gott för Övis. Kallades tidigare då det var pojklyceum för bl.a. Råttstallet och Lyska.

Vårsolen står högt och de sex Vasa-gymnasister som jag har åkt för att intervjua öppnar upp ett nytt litet Vasa för mig, just efter att skräpet har städats undan efter valborgsfestligheterna. Själv har jag hunnit bli van med en äldre generations benämningar för byggnader och hus och det är länge sedan man själv rörde sig och orienterade sig efter riktmärken i staden. Helsingfors aktiebanks hus , Hartmans hus och Askos hus är längre inga självklarheter för 90-talisterna. När jag träffar ettorna i Vasa övningsskolas gymnasium en varm dag i maj går det upp för mig...

Ortnamnen berättar

3.5.2016 - 11:32
Sara Rönnqvist
BILD från SLS arkiv (Fotograf: Rafael Olin) Övre torget med Wolffska huset till vänster (som är rivet) och Rewell Center till höger

Vad kallar du mötesplatsen du alltid stämmer träff vid, favoritcaféet, tillhållsparken, hemgatan, stadens pissoar eller övriga ställen där du rör dig och efter vilka du orienterar dig? Modern ortnamnsforskning sätter namnbrukaren i centrum och försöker svara på vilka namn som används, när och varför. SLS arkivarie Sara Rönnqvist är på plats i Vasa för att samla in yngre Vasabors ortnamn och 2–4.5.2016.

De s.k. inofficiella namnen har börjat intressera namnforskaren allt mer, speciellt när det gäller de urbana namnen. De inofficiella namnen är kort och gott namn som inte är...

Månadens forskare: Charlotta af Hällström-Reijonen

3.5.2016 - 11:27
Nina Edgren-Henrichson
Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkliga egenheter hos Runeberg och orättvis kritik mot Tavaststjerna – bland annat det har språkvetaren Charlotta af Hällström-Reijonen hittat när hon forskat i hur svenskan har sett ut i Finland under tidigare sekler.

Månadens forskare: Julia Tidigs

3.3.2016 - 11:33
Nina Edgren-Henrichson
Månadens forskare: Julia Tidigs

Spännande språk hos nutida finlandssvenska författare

Litteraturvetaren Julia Tidigs är lyhörd för språket. Hennes forskariver väcks när hon märker att författare gör konstiga saker med språk i sin text, saker hon inte förstår eller känner igen – det kan handla om flerspråkighet, dialektala inslag, slang eller andra språkliga märkligheter.

På finlandssvenska i Stockholm

25.10.2012 - 11:04
Christer Kuvaja

Varför kämpar ni svenskspråkiga inte mera för svenskans sak i Finland? Är det fortfarande så att man får på käften om man talar svenska på gatan i Helsingfors eller i Åbo? Det var några av de (mindre seriösa) frågor vi fick efter våra föredrag på Finlandsinstitutet i Stockholm den 23 oktober. Vi, var undertecknad och fyra SLS forskare (Marika Tandefelt, Östen Wahlbeck, Sofie Henricson och Sofie Strandén-Backa) som för en entusiastisk publik på över 100 personer berättade om SLS och vår forskning.

Publiken fick bl.a. höra om finlandssvenskarnas och rikssvenskarnas syn på...

Vart tog orden vägen?

10.6.2011 - 10:15
Martin Ginström

I en intervju beklagade den svenske konstnären Ernst Billgren att ingen längre använder ord som herrbekant eller nippertippa. För att orden inte helt ska försvinna försöker Billgren själv använda dem så ofta som möjligt, men medgav att det inte är helt lätt att få in dem i vardagliga samtal på ett naturligt sätt. Världen förändras och därmed orden som beskriver den. För oss som sysslar mycket med äldre litteratur är det ett välkänt fenomen. Man upptäcker och återupptäcker bortglömda ord som någon gång varit viktiga men nu av någon anledning blivit kvar på vägen. Ibland...

Svenskundervisningen i finska skolor

25.1.2011 - 16:48
Christer Kuvaja

En större satsning på den muntliga undervisningen i svenska (och andra språk) och ett muntligt prov i studentexamen efterlystes vid ett seminarium som SLS ordnade på Hanaholmen fredagen den 21 januari. Seminariet hade rubriken ”Tradition och förnyelse i svenskundervisningen i finska skolor”. Många intressanta tankar kastades fram, bl.a. att antalet veckotimmar i engelska kunde skäras ned till förmån för svenskan och andra främmande språk. Statistik och annat visar att de som deltar i studentprovet i svenska i östra Finland klarar sig bra. Det finns inte heller några större skillnader i de...

Vi redaktörer

17.11.2010 - 15:47
Fredrik Hertzberg

Alla delar vi upplevelsen av att tappa ett ord. Vi hade det på tungan, men så vips var det väck. Ju mer vi funderar, desto djupare ner i jorden begraver det sig. Sen ploppar det fram igen som en mullvad, när vi slutat gräva. Kanske efter en god natts sömn.

”Ju närmare vi begrundar ett ord, från desto större avstånd betraktar det oss", anmärkte Karl Kraus.

Är det mullvaden som sitter och betraktar oss på tryggt avstånd?

De flesta av oss delar väl också den motsatta upplevelsen, av att tappa ett ords betydelse; vi använder ju ordet, men när det kommer till kritan är...