”Ingen ting handteras så wårdslöst, som Flickors upfostran”

20.4.2018 - 13:24
Kajsa Rytikoski
Sara Medberg. Foto Gustav Medberg.

Hur uppfostrades flickor på 1700-talet. SLS stipendieforskare Sara Medberg undersöker uppfostringsmanualer för flickor för sin doktorsavhandling i kyrkohistoria.

Månadens forskare: Anna Sundelin

6.3.2018 - 16:12
Nina Edgren-Henrichson
Anna Sundelin. Foto SLS/Janne Rentola

– Färggranna silkessjalar hörde till de mest populära varorna, säger historikern Anna Sundelin, som undersöker gårdfarihandeln i Finland under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Månadens forskare: Miriam Rönnqvist

8.1.2018 - 14:54
Nina Edgren-Henrichson
Miriam Rönnqvist. Foto SLS/Janne Rentola

Revoltkommunikation i det svenska riket på 1600-talet – det är vad historikern Miriam Rönnqvist skriver sin avhandling om. Det handlar om hur överheten med Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i spetsen försökte hindra att upprorstankar spreds inom bondebefolkningen, men också om hur information om uppror och revolter i Europa spreds till Sverige. Miriam Rönnqvist är doktorand vid både Åbo Akademi och universitetet i Konstanz och är för närvarande anställd som forskare vid SLS historiska nämnd.

Månadens forskare: Jutta Ahlbeck

8.11.2017 - 10:22
Nina Edgren-Henrichson
Jutta Ahlbeck

Hur såg majoritetsbefolkningen på den romska minoritetens sätt att försörja sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal? Det undersöker sociologen Jutta Ahlbeck och vill samtidigt utreda vad som uppfattades som ett normalt liv. Hon forskar inom projektet Kommunicerande konsumtion, där hon tillsammans med fem andra forskare undersöker den rörliga handeln, det vill säga marknads- och gårdfarihandeln från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget.

Månadens forskare: Maren Jonasson

3.8.2017 - 18:23
Nina Edgren-Henrichson
Maren Jonasson, foto SLS/Janne Rentola

Finland i mitten av 1800-talet. Lagstiftningen släpade efter samhällsutvecklingen, men landets lagstiftande församling, lantdagen, hade inte sammankallats på decennier och den politiska debatten saknade offentligt forum. Men det ordnades allmänna lantbruksmöten. Historikern Maren Jonasson undersöker hur de här mötena kom att bli en arena för politisk debatt och reformkrav.

Månadens forskare: Julia Dahlberg

2.1.2017 - 12:21
Nina Edgren-Henrichson
Julia Dahlberg. Foto Nina Edgren-Henrichson

Kombinationen kvinna, intellektuell och konstnär var ingen självklarhet decennierna kring sekelskiftet 1900. En av dem som ville visa att den var möjlig var konstnären och författaren Helena Westermarck (1857–1938). Historikern Julia Dahlberg undersöker i sin doktorsavhandling vilka förutsättningarna var för Helena Westermarck att verka som intellektuell kvinna i Finland under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Månadens forskare: Jani Marjanen

3.11.2016 - 12:06
Nina Edgren-Henrichson
Jani Marjanen, foto Janne Rentola/SLS

I den politiska debatten i Finland har man sedan mitten av 1800-talet i flera skeden hänvisat till konstitutionen för att markera en oppositionell politik. Historikern Jani Marjanen undersöker hur ”konstitution” kom att bli ett retoriskt laddat begrepp.

Månadens forskare: Jennica Thylin-Klaus

4.10.2016 - 14:52
Nina Edgren-Henrichson
Jennica Thylin-Klaus. Foto Janne Rentola/SLS

Vilka typer av texter har skrivits på svenska i Finland under seklernas gång, vem har skrivit texterna och och vem har läst dem? Bland annat det har historikern Jennica Thylin-Klaus rett ut inom projektet Svenskan i Finland – i dag och i går.

Månadens forskare: Sophie Holm

5.9.2016 - 12:29
Nina Edgren-Henrichson
Sophie Holm, foto Janne Rentola/SLS

Diplomaternas felsteg intresserar historikern Sophie Holm när hon undersöker hur diplomatin på 1700-talet fungerade i praktiken. Scenen är Stockholm och 1746–47 års riksdag, aktörerna är utländska sändebud och svenska politiker och myndigheter.

Månadens forskare: Jouni Ahmajärvi

5.8.2016 - 11:56
Nina Edgren-Henrichson
Jouni Ahmajärvi, foto Janne Rentola/SLS

Med sociologin för mänskliga rättigheter

Sociologen Gunnar Landtman tog rollen som samhällsaktiv intellektuell på 1920- och 1930-talet. Jouni Ahmajärvi undersöker hur han med vetenskapliga argument motarbetade dödsstraffet och talade för Europas förenta stater.