På bibliotekets hyllor: Revelationes Sancte Birgitte

19.9.2017 - 15:47
Martin Ginström
Revelationes Birgitta 1500

Ett av medeltidens internationella samtalsämnen var de religiösa uppenbarelser den svenska adelsdamen Birgitta Birgersdotter började få på 1340-talet och som spreds i avskrifter i hela Europa. Birgitta som flyttade till Rom 1349 drog sig ju inte för att gripa in i tidens politiska och religiösa intriger. Det är väldokumenterat hur uppenbarelserna kom till. Birgitta skrev antingen själv ner sina syner på svenska eller dikterade dem för någon av sina biktfäder, prior Petrus Olavi från Alvastra kloster eller magister Petrus Olavi från Skänninge. I båda fallen översattes texterna genast till latin, och Birgitta granskade personligen översättningen. Hon kunde alltså skriva och förstod latin redan före Romtiden. Det var ingen självklarhet för 1300-talets kvinnor, men en viss utbildning också för flickor hörde till fördelarna med att födas rakt in i det högadliga nätverket.

På bibliotekets hyllor: Irische Elfenmärchen

22.6.2017 - 10:52
Martin Ginström
Jacob Grimm Wilhelm Grimm Thomas Crofton Croker Elfenmärchen

Irische Elfenmärchen är en tysk översättning av Thomas Crofton Crokers Fairy legends and traditions of the south of Ireland (1825). Översättningen gjordes av Jacob och Wilhlem Grimm 1826. Exemplaret av Irische Elfenmärchen i Jarl Pousars samling i SLS bibliotek tillhör en utgåva ”für die Jugend” från Schillerbuchhandlung i Charlottenburg, med illustrationer av Richard Flockenhaus. Flockenhaus komponerade också det vackra klotbandet med katten. Signaturen RF ses nere till vänster. En första upplaga utkom 1911, men detta är en utökad senare upplaga utan årtal. En namnteckning i boken daterar den ändå till senast 1920.

På bibliotekets hyllor: En sommarresa i Finland

6.6.2017 - 13:44
Patrik Aaltonen
A Summer Tour in Finland (1908)

År 1908 gav det engelska förlaget Methuen & Co. ut en bok med titeln A Summer Tour in Finland . Om en finländare hade fått syn på denna bok i en engelsk bokhandel, hade han nog blivit en smula konfunderad. Det första man lägger märke till är pärmillustrationen: två vita skepp som seglar mellan massiva, hundratals meter höga klippor – klippor vars like det torde vara svårt att hitta i Finland. Det andra är författarnamnet: Paul Waineman . Enligt uppgifterna på titelbladet har författaren också skrivit andra böcker med finsk anknytning, som A Heroine from...

På bibliotekets hyllor: Den store konungens Gustaf Adolph lefwernes beskrifningh

12.4.2017 - 16:30
Martin Ginström
Widekindi Gustav II Adolf

Den fullständiga titeln på Johan Widekindis biografi över Gustav II Adolf är Then fordom stormächtìgste / Högborne Furstes och Herres Herr Gustaff Adolphs / den Andres och Stores Sweriges / Götes och Wändes etc. Konung Historia, och lefwernes beskrifning / Then Första Deel . Verket kom ut 1691 flera år efter Widekindis död, men ansågs skada Sveriges utrikespolitiska relationer och indrogs nästan genast. Endast en del av upplagan hann distribueras.

På bibliotekets hyllor: An Anthology of 'Nineties' Verse

17.3.2017 - 13:38
Martin Ginström
An Anthology of 'Nineties' Verse

An Anthology of 'Nineties' Verse (1928) ingår i en samling med främst engelsk litteraturhistoria som tillhört översättaren och läraren i engelska Cid Erik Tallqvist, och som SLS bibliotek fick som gåva 2015. Tallqvist gjorde en stor insats för de finlandssvenska modernisterna. Han var med om att grunda tidskriften Quesego och var redaktör och ansvarig utgivare för de fyra nummer som kom ut 1928-1929. Donationen till SLS speglar hans intresse för den anglosaxiska litteraturen. An Anthology of 'Nineties' Verse lyfter fram författarkretsen kring 1890-talets ledande brittiska kulturtidskrift The Yellow Book , som utkom 1894-1897.

På bibliotekets hyllor: Ryska modernister

3.3.2017 - 13:33
Martin Ginström
Vladimir Majakovskij

Henry Parland är kanske den av de finlandssvenska modernisterna som tydligast var påverkad av det ryska litterära avantgardet. Likheterna mellan honom och speciellt Vladimir Majakovskij är tydliga. En del av Parlands boksamling finns bevarad i SLS bibliotek. Det är böcker som konkret belyser några av Parlands ryska influenser. Här finns bl.a. böcker av Majakovskij, Anna Achmatova och Ilja Ehrenburg, och också samlingen Sadok sudej II från 1913 som hör till den ryska futurismens centrala verk.

På bibliotekets hyllor: Skelettgåtan

20.1.2017 - 13:03
Martin Ginström
Skelettgåtan Theslöf

Skelettgåtan utgavs 1929 av journalisten och diplomaten George Theslöf (1880-1957) under pseudonymen Brummell & C:o. Romanen inleds rafflande med ett skelett som hittas i toppen av en gran, medan upplösningen avslöjar internationella politiska intriger och en mördare med patriotiska drivkrafter.

På bibliotekets hyllor: Wilhelm Tell

25.11.2016 - 11:58
Martin Ginström
Schiller Wilhelm Tell
Friedrich von Schiller (1759-1805) var det främsta namnet vid sidan av Johann Wolfgang von Goethe i den s.k. Weimarklassicismen, en kulturell rörelse som åren omkring sekelskiftet 1800 strävade att upprätta en ny litterär humanism på tyska. Med de amerikanska och franska revolutionerna i färskt minne var de nationella och individuella frihetstankarna aktuella, och von Schillers sista skådespel handlade om den schweiziska frihetshjälten Wilhelm Tell. Skådespelet uruppfördes 17.3.1804 i regi av Goethe som då ledde Weimaraner Hoftheater.

På bibliotekets hyllor: Cosmographia

11.11.2016 - 12:19
Martin Ginström
Münster Cosmographia

Sebastian Münsters Cosmographia, Beschreibung aller Lender (1544) var den första beskrivningen av hela världens geografi på tyska. Boken innehöll detaljerade skildringar av städerna i Europa och förmedlade också en mängd mer eller mindre faktakontrollerade uppgifter från de kända delarna av Afrika, Asien och Amerika. Cosmographia utkom i över 40 upplagor på olika språk på 1500- och 1600-talen, och var säkert en av de mest lästa böckerna på sin tid. En orsak var träsnittsillustrationerna (i vissa upplagor närmare 2 000) i texten. Exemplaret i SLS bibliotek ingår i Jarl Pousars samling.

På bibliotekets hyllor: Lapponia

28.10.2016 - 12:01
Martin Ginström
Schefferus Lapponia

1600-talets humanistiska forskare kunde ha oväntat mångsidiga internationella karriärer. Johannes Schefferus (1621-79) som var född i Strasbourg kallades till Sverige 1648 av drottning Kristina och fick en skräddarsydd professur i Uppsala. Han skrev grundläggande verk inom flera områden, bl.a. filologi, litteraturvetenskap och arkeologi. Som bibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek redigerade han den första svenska nationalbibliografin. Numera är Schefferus kanske mest känd för sitt verk om Lappland och dess invånare som kom ut på latin i Frankfurt am Main 1673, Lapponia .