På bibliotekets hyllor: Ryska modernister

fredag, mars 3, 2017 - 13:33
Martin Ginström

Vladimir Majakovskij

Henry Parland (1908-1930) är kanske den av de finlandssvenska modernisterna som tydligast var påverkad av det ryska litterära avantgardet. Åren före första världskriget uppträdde i Ryssland en ny generation radikala författare som ville bryta med alla gamla språkliga och estetiska värden. Startpunkten var futuristernas första gemensamma framträdande i almanackan Sadok sudej (”Domarsumpen”) 1910. Två år senare kom manifestet Posjtjotjina obsjtjestvennomu vkusu, d.v.s. ”en örfil åt den offentliga smaken”. Här deltog Vladimir Majakovskij (1893-1930) med sina första dikter. Likheterna i den litterära hållningen mellan Parland och Majakovskij är tydliga. Även om Parland med sin ryska bakgrund läste rysk litteratur redan som barn stiftade han på allvar kontakt med de ryska formalisterna och futuristerna först under sin tid i Kaunas i Litauen 1929-1930. Då var tiotalisterna förstås inte längre en samtida litterär rörelse, men exemplet Parland visar hur en ung författare kan gå i dialog med en äldre generation på ett fruktbart sätt i en helt annan tidsmiljö. Vi vet inte exakt hur Parlands läsning såg ut under dessa år, men en del av hans boksamling finns bevarad i SLS bibliotek. Det är böcker som konkret belyser åtminstone något av Parlands ryska kontext. Här finns bl.a. verk av Majakovskij och Ilja Ehrenburg, två författare som Parland behandlade i ett par av sina essäer. Här finns också Anna Achmatovas andra diktsamling Tjetki och samlingen Sadok Sudej II som hör till den ryska futurismens centrala verk.

Sadok sudej II Anna Achmatova

Det blommiga tapetmönstret på omslaget till Sadok sudej II (1913) var en medveten kontrast till det radikala innehållet. Samlingen brukar ses som futurismens andra manifest där man i den personliga frihetens namn ville ”krossa syntaxen”, ”förneka stavningen” och ”förstöra skiljetecknen”. Majakovskij deltog också här med ett par dikter. Stor vikt lades vid den visuella utformningen och samspelet mellan text och bild. Flera futuristiska konstnärer deltog med illustrationer. En av dem var David Burljuk (1882-1967), som var både poet och bildkonstnär.

David Burljuk

Anna Achmatova (1889-1966) tillhörde inte futuristerna, utan en gruppering som kallade sig Akmeisterna med annorlunda poetiska mål, även om också de utgick från reaktionen mot den äldre symbolismen och dess portalfigur Aleksandr Blok. Redan den berömda raden ”Men tiden flyter upp igen / som ett lik om våren” (skriven under belägringen av Leningrad 1941-1944) visar att Achmatovas hållning var en helt annan än de framåtrusande futuristernas. Achmatova hade sett hur liken flöt upp i Nevan efter revolutionsvintern 1917-1918. Achmatova skiljde sig också från futuristerna med att hon från början fick en stor läsekrets. Samlingen Tjetki (”Radband”) gavs ut i sammanlagt nio upplagor mellan 1914 och 1923.

Ilja Ehrenburg

Man noterar förlagsorten Berlin i Parlands exemplar av romanen Zjizn i gibel Nikolaja Kurbova (”Nikolaj Kurbovs liv och undergång”, 1923). Ilja Ehrenburg (1891-1967) bodde då i Tyskland, och romanen kom samtidigt ut i Berlin och i en något reviderad version i Moskva. Ehrenburg hörde till de författare som tidigt lärde sig balansera. Romanen handlar om en sovjetisk polisman. Ehrenburg rörde sig mellan lyrik, prosa och journalistik, och Henry Parlands intresse för honom verkar i rätt hög grad bygga på att båda hörde till de internationellt inriktade författare på 1920-talet som med olika metoder försökte fånga den moderna tidsandan.

Majakovskij fortsatte att framträda som revolutionspoeten framför andra till sin död 1930 även om de radikala formexperimenten knappast uppmuntrades i 1920-talets Sovjetunionen. 1929 kunde Henry Parland i Kaunas läsa den nyutkomna samlingen Slony v Komsomole (”Elefanter i ungdomsorganisationen Komsomol"). Det grafiskt slagkraftiga omslaget är av Nikolai Ilin (1894-1954).

Källor:

Stam, Per: Henry Parland och rysk formalism: "Den modernistiska dikten ur formalistisk synpunkt" och andra essäer 1929-1930 (Uppsala 1995)

Zilliacus, Clas (red.): Erhållit Europa / vilket härmed erkännes. Henry Parland-studier (Helsingfors 2011)

Biografiska och bibliografiska uppgifter om de ryska författarna är hämtade främst från ryska Wikipedia

Kommentarer