Månadens forskare: Maria Kautonen

fredag, september 15, 2017 - 14:21
Nina Edgren-Henrichson

Maria Kautonen

Om språkläraren kan peka på det som är svårt i uttalet är det lättare för språkeleven att öva upp ett korrekt uttal. Att lyfta fram svårigheterna i uttalet är ett av syftena med Maria Kautonens forskning när hon undersöker uttalet i finskspråkiga talares finlandssvenska. Kautonen är doktorand i svenska vid Jyväskylä universitet och har i tre olika delstudier låtit dels lyssnare bedöma uttalet hos finska talare, dels med hjälp av ett akustiskt datorprogram analyserat talarnas uttal.

Också avancerade talare har svårigheter

Kautonen har analyserat språktestmaterial med finskspråkiga som studerat svenska för att undersöka vad som är svårt i uttalet. I språktesterna har talarnas färdigheter bedömts vara på en viss nivå, och i sina egna studier har Kautonen studerat hurdant uttal talarna har på de olika färdighetsnivåerna. Bedömningen av färdighetsnivån har inte att göra med hur länge talaren har studerat svenska, utan den utgår från andra kriterier.

– När det är fråga om muntlig färdighet brukar man bedöma till exempel grammatiken – om den är korrekt, hur brett ordförrådet är och sen flytet förstås. Uttal är också ett kriterium när det gäller muntlig färdighet.

När Maria Kautonen började undersöka uttalet hos finskspråkiga talare som talar svenska antog hon att vissa uttalsdrag skulle kunna kopplas till en viss nivå av muntlig färdigt.

– Men så tycks det inte vara. Talarens färdighetsnivå verkar inte ha ett så tydligt samband med hurdana uttalsfel det förekommer, och även avancerade talare kan ha avvikelser i uttalet. Det finns många olika typer av svårigheter fast finskan och finlandssvenskan sägs vara väldigt liknande när det gäller uttalet.

Enskilda ljud

I lyssnarstudierna har olika lyssnargrupper fått analysera uttalet hos talarna. Deras uppgift har varit att analysera hur nära målspråket, det vill säga finlandssvenskan, talarnas uttal ligger och att bedöma vilka fel talarna gör i sitt uttal och vad som är bra i uttalet.

– Lyssnarna har fått bedöma uttalet av enskilda ljud, alltså vokaler och konsonanter, och om ljuden uttalas med rätt längd – om till exempel lång vokal faktiskt blir lång vokal. På satsnivån har de fått bedöma till exempel satsbetoning, melodi och taltempo.

– Det finns vissa ljud som är svåra, sådana ljud som inte finns i finskan jämfört med finlandssvenskan, till exempel u-ljudet och sje-ljudet och tje-ljudet. Och talare som inte är så avancerade och inte kan språket så bra kan ha stora svårigheteratt producera tal vilket ofta påverkar rytmen och språkmelodin.

Hon konstaterar att också skriftbilden, det vill säga hur ord stavas, kan påverka uttalet, så att talarna uttalar en bokstav enligt det finska uttalet.

– Särskilt talare på de lägre färdighetsnivåerna blandar ibland ihop vissa vokaler och uttalar som de skrivs. De kan till exempel blanda mellan u och o och mellan o och  å. De kommer inte ihåg eller vet inte vilket ljud man ska använda.

 Rytmen och satsmelodin

Men prosodin – rytmen och satsmelodin – verkar vara svårast, konstaterar Kautonen. Det gäller inte bara inlärare som ännu inte behärskar språket så bra och därför har pauser, kanske betonar varje ord i en sats och inte talar med en naturlig språkmelodi.

– I de individuella ljuden kan det finnas så små skillnader att man nästan inte hör dem, men i prosodin märker man lättare om talaren har svårt med uttalet eller att någon inte har språket som första språk – åtminstone om talaren inte är speciellt avancerad. Det brukar vara så att man betonar för många ord och inte vet vad som är viktigt i en mening.

Maria Kautonen kan inte peka på något enskilt drag i rytmen och satsmelodin som skulle vara särskilt svårt för talare på olika färdighetsnivåer.

– Det är svårt att skilja åt de olika dragen. Om man har flera pauser i talet brukar det förstås påverka melodin och vad man betonar i en mening. Det kan vara en kombination av flera olika faktorer.

Utmaningar i forskningsmaterialet

Relativt ofta brukar språktesten i undersökningar som gäller talat språk bestå av uppläst tal. Om alla inspelade talare läser upp samma text är det lättare att jämföra olikheter och likheter mellan olika talare. Men Maria Kautonen har valt att analysera fritt tal.

– Det finns vissa utmaningar när man har fritt tal som forskningsmaterial, det går till exempel inte att jämföra talarna direkt. Jag ville ändå ha det eftersom man inte använder det så ofta i undersökningar och det ändå är just det som språkinlärare måste lära sig – de ska inte bara att kunna läsa utan också kunna tala själva. Och de inspelade talarna har haft likadana taluppgifter, så det finns ändå en möjlighet att jämföra dem.

Direkt nytta i språkundervisningen

Maria Kautonen har arbetat med sin avhandling i snart tre år inom det SLS-finansierade projektet Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk. Hon hade nyligen blivit färdig med sina magisterstudier i svenska vid Jyväskylä universitet när hon blev tipsad om att Fokus-projektet skulle starta vid universitetet och behövde en doktorand.

– Projektet lät intressant och jag fick den här tjänsten.

Hennes pro gradu-avhandling handlade inte alls om uttalsinlärning utan om hurdant förhållande språkstudenter har till det språk de studerar och som de kommer att undervisa i framtiden. Men en gemensam nämnare har pro gradu-avhandlingen med doktorsavhandlingen.

– Det var självklart för mig att jag ville ha nånting med undervisning och språkinlärning att göra.

Tanken är att resultaten från Fokus-projektet ska kunna utnyttjas direkt i språkundervisningen.

– Då man vet vad som är svårt för inlärarna är det lättare att ta upp de här aspekterna också i språkundervisningen och öva dessa drag.

Positiv respons från lärarstuderande

Fokus-projektet samarbetar också med lärarutbildningen i Jyväskylä. Bland annat är forskarna i projektet med och utbildar språklärare. Maria Kautonen räknar med att vara färdig med sin avhandling om ungefär ett år, men redan nu har blivande lärare dragit nytta också av hennes forskning.

– I den sista studien, som jag håller på att skriva, har jag haft språkstudenter som lyssnare. De har fått analysera uttalet och värdera hurdana avvikelser det finns i uttalet. Studenterna har varit väldigt ivriga och tyckt om det.

– Många sa att de inte alls har erfarenhet av att värdera och bedöma uttal, och det är någonting som de sedan måste göra i arbetslivet. När de deltog i studien fick de lite mer kunskap om hurdana drag man kan värdera, hur det låter och hur mycket tid det tar, säger Maria Kautonen.

 

 

Kommentarer