Månadens forskare: Kristina Malmio

torsdag, mars 2, 2017 - 13:00
Nina Edgren-Henrichson

Hur beskrivs rummen, platserna i finlandssvenska romaner och vad berättar beskrivningarna om den värld vi lever i? Den frågan har sysselsatt litteraturvetaren Kristina Malmio de senaste åren. Hon leder projektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 och har också själv forskat inom projektet i snart tre år.

Axels trånga rum

En av Kristina Malmios studier handlar om rumsligheten i Bo Carpelans Axel (1986) och Monika Fagerholms Diva. En uppväxts eget alfabet med docklaboratorium (en bonusberättelse ur framtiden) (1998).

– Jag jämför Axel och Diva för att visa på förändringen av rumslighet i den finlandssvenska romanen i den romanboom som började på 1990-talet. Man har funderat på vad som är nytt där. Jag påstår att det nya är just sättet att förhålla sig till rumslighet.

– Axel handlar om en enskild persons ångest och hur den här ångesten kommer till uttryck i hur han ser på sin omgivning, rummen Den innehåller många beskrivningar av klaustrofobiska inre och yttre miljöer som Axel vistas i. De skildrar huvudpersonens känsloliv och återspeglar hans upplevelse av sin omgivning, sitt liv och sin oförmåga att leva i sin miljö.

På 1980-talet myntade Merete Mazzarella begreppet det trånga rummet som beskrivning på en tradition inom den finlandssvenska romanen. Typiskt för det trånga rummet är skildringar av instängdhet, kvävning och klaustrofobi som ett uttryck för den manliga, borgerliga verkligheten och den svenskspråkiga befolkningens ökade medvetenhet om sin minoritetsposition.

Malmio ser Axel som en tydlig representant för det trånga rummet och konstaterar att de skillnader man kan se i beskrivningen av rumsligheten från 1990-talet framåt också handlar om en övergång från en modernistisk romantradition till en postmodernistisk.

Där rummet som skildras i den modernistiska romanen är instängt och fullt av ångest är rummen i den postmoderna romanen gränslösa och sprider ut sig åt alla håll. De postmoderna rummen är inte heller ”själsliga” eller ”personliga” rum, utan heterogena och sammansatta av olika slag av texter i lager på lager och plockade från överallt i den globaliserade världen.

Den postmoderna Diva

Malmio beskriver huvudpersonen Diva i Fagerholms roman som ett babblande och gränslöst jag, som bygger upp sin verklighet kring citat och intryck från populär- och högkulturen och som flätar samman det lokala med det globala.

– Divas förhållande till det rumsliga är annorlunda än Axels. Om man tänker sig att miljön och omgivningen hos Axel är en återspegling av ett psyke, så är jaget och miljön i Diva snarare sammansatta av tusen olika slags fragment, av sätt att tala, av texter och språk.

Berättandet i Axel utgår från geografiskt igenkännliga platser som Nådendal, Åbo och Helsingfors, medan platserna eller ”koordinaterna” i Diva – till exempel taket och helikopterringen i Östra läroverket, SandraMarias rum i lägenheten i Värtbyhamn, aprummet, LyckÖn – är platser som är betydelsefulla för huvudpersonen men svåra att placera geografiskt.

– Jag försöker visa att världen i Diva inte beskrivs med hänvisningar till någonting reellt utan att det hela tiden hänvisas till tidigare texter, tidigare framställningar, tidigare språk, tidigare talade saker om den omgivningen. Och då är jaget också annorlunda, det är ett konstruerat jag på ett helt annat sätt än i Axel.

Den amerikanska flickan reser tillbaka över Atlanten

För tillfället skriver Kristina Malmio om hur romaner själva rör sig i rummet, det vill säga företar resor till andra språk och länder. Hennes specialstudie handlar om Monika Fagerholms roman Den amerikanska flickan, som kom ut i USA 2009 och som recenserades i tv-stjärnan Oprah Winfreys bokklubb på nätet följande år. Kristina Malmio har intresserat sig för hur det kom sig att en roman av en finlandssvensk författare landade i en amerikansk bokklubb som når miljoner människor.

– Det jag ser på är hur Fagerholms roman egentligen redan förebådar sin resa och vilka strategier den har för att minska avståndet mellan det sammanhang i vilket den skrivs och ett eventuellt mottagande utländskt sammanhang.

Malmio konstaterar att redan bokens titel Den amerikanska flickan flaggar upp för att romanen har en ”utländsk” dimension. Bokens två huvudpersoner, de unga flickorna Sandra och Doris, fantiserar fram en egen värld genom berättelser och fantasier om den amerikanska flicka som dött i deras hemtrakt Trakten.

Romanen lyfter fram många teman som kan knytas till globaliseringen. Malmio säger att boken redan i inledningen, där den amerikanska flickan vandrar omkring på ett nöjesfält på Coney Island i New York med en väska med flygbolaget Pan Ams emblem på axeln, visar på den globala rörligheten. Här lyfter Fagerholm också fram den amerikanska kulturens betydelse i en globaliserad värld och den använder hon sedan för sina egna behov i romanen.   

– Fagerholms författarskap har på många olika sätt lösgjort sig från sitt finlandssvenska sammanhang.

Malmio diskuterar också mottagarnas behov att placera in litteraturen i geografiskt förankrade nischer. I recensionen i Oprah Winfreys bokklubb inordnades Fagerholms bok under det så kallade nordiska deckarundret Nordic Noir.

– Den recenseras under rubriken ”The girl without the dragon tattoo”, med hänvisning till Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Första delen av den, Män som hatar kvinnor, hade nyligen kommit ut i USA med titeln The Girl with the Dragon Tattoo. På det här sättet placerades också Fagerholms bok in i genren Nordic Noir.

Mitt emellan

Ett centralt begrepp i Malmios analyser av rumsligheten i finlandssvenska romaner är entre-deux, mitt emellan, som hon lånat av litteraturforskaren Eric Prieto. Det är fråga om platser som finns utanför eller mellan de etablerade uppfattningarna om hurdana platser borde vara. Men de här platserna har också potential eftersom nya identiteter och nya rumsliga konstellationer kan uppstå där.   

– Att befinna sig mitt emellan gäller för Diva, en ung flicka mitt emellan barn och vuxen, i en förort i periferin mitt emellan staden och landet. Det gäller för Axel som befinner sig utanför de etablerade rummen. Och det gäller för de unga flickorna Sandra och Doris i Den amerikanska flickan, också de mellan barndom och vuxenhet i rum som de fantiserar och berättar fram utanför de etablerade rummen.

Men Malmio ser också att hela den finlandssvenska litteraturen befinner sig i ett rum entre-deux.

– Om vi tänker på de litterära fälten har vi den finska litteraturen och den rikssvenska litteraturen, medan den finlandssvenska litteraturen hela tiden finns någonstans mitt emellan eller i utkanten av eller utanför de två större fälten. Och ändå är den inkluderad på något hörn.

– Jag tycker att entre-deux är ett ganska användbart begrepp för att beskriva den finlandssvenska litteraturens existens.

Wunderkammer

Ett avsteg från prosan har Kristina Malmio gjort under projektet genom att undersöka Ralf Andtbackas diktsamling Wunderkammer (2008).

– Det är en väldigt rumslig bok. Här kommer vi igen in på den senmoderna spatialiteten, på de förändringar som skett i våra upplevelser av rumslighet under de senaste decennierna som en följd av att nya medier och ny teknik har suddat ut tidigare gränser, säger Malmio. 

Wunderkammern kuriosakabinettet – som genre, alltså samlingar med udda och märkvärdiga föremål, uppstod i Europa i samband med upptäcktsresorna på 1500-talet. Den var ett sätt att försöka förstå den nya värld som upptäcktsresorna hade öppnat.

– Jag tycker att vi med till exempel internet befinner oss i ett likadant skede. Och Andtbackas Wunderkammer handlar om att sortera, klassificera och organisera vår tids märkvärdigheter för att försöka förstå den värld vi lever i.

– Boken i sig är en Wunderkammer. Den bygger på språkligt material som Andtbacka samlat på nätet och sedan använt i dikterna. Han för till exempel humoristiska dialoger med marknadskrafterna och kritiserar nutidsmänniskans ambivalenta hållning till den oändliga mängden föremål hon är omgiven av.

Kristina Malmio har och kommer att publicera sina artiklar i olika litteraturvetenskapliga tidskrifter. Projektet, som har finansierats av SLS, har verkat inom ämnet nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Efter projekttiden återgår Malmio till sin tjänst som universitetslektor där. Då återstår ännu för de fyra forskarna inom projektet att sammanställa en antologi om nordisk samtidslitteratur, där de presenterar sina forskningsresultat och också andra nordiska litteraturvetare medverkar.

 

Kommentarer

<a href="https://radzad.com">خدمات سئو</a> <a href="https://iranberenj.com">فروش برنج</a> <a href="https://ashraafi.com">ساعت مچی</a> <a href="http://www.sannajjarian.com">آرایشگاه</a>