Månadens forskare: Jan Saarela

torsdag, december 7, 2017 - 14:36
Nina Edgren-Henrichson

Månadens forskare Jan Saarela. Foto SLS/Janne Rentola

Varför mår svenskspråkiga bättre än finskspråkiga?

– Jag börjar luta åt att det har någonting att göra med hur familjer fungerar i Svenskfinland, säger demografen Jan Saarela om orsakerna till att svenskspråkiga enligt många undersökningar har bättre hälsa och lever längre än sina finskspråkiga landsmän. Jan Saarela, som är professor i demografi vid Åbo Akademi i Vasa, leder det SLS-finansierade projektet Marginaliserade eller privilegierade. Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland. Projektet försöker klarlägga vad de här skillnaderna beror på.

Mått på hälsa och ohälsa

Jan Saarelas egen forskning handlar om sådana mått på hälsa och ohälsa som kan mätas objektivt, t.ex. förtidig dödlighet, självmord, sjukpensionering och sjukdagpenning. Materialet han analyserar består av befolkningsregisterdata från Statistikcentralen.

– Om man tittar på dödlighet och sjukpensionering, men också på självskattad hälsa och liknande är svenskspråkiga i allmänhet friskare.

Tillsammans med en av de andra forskarna inom projektet, forskardoktor Kaarina Reini har han undersökt antalet sjukdagar utifrån statistik över sjukdagpenning. Här har de kommit till att svenskspråkiga män har ungefär 30 procent mindre risk för sjukledighet än finskspråkiga, medan risken bland kvinnorna är 15 procent mindre för de svenskspråkiga.

Uteslutningsmetoden

I tidigare forskning som konstaterat hälsoskillnader mellan språkgrupperna har man antagit att skillnaderna kan bero på sammanhållningen bland svenskspråkiga – aktivt föreningsliv, körsång, täta nätverk och annat som skapar gemenskap och förtroende inom gruppen. Saarelas projekt vill nu försöka få belägg för orsakerna.

– Med registerdata kan vi kartlägga vad skillnaderna inte beror på. Utifrån olika hypoteser och genom delstudier där vi testar olika mekanismer försöker vi utesluta olika faktorer vart efter vi kommer vidare.

– Vi försöker gå vidare dels med registerdata för att försöka förstå mekanismer mellan generationerna, dels med andra typer av data av mer kvalitativ natur för att förstå vad som händer.

Unika data

Det speciella med registerdata från Statistikcentralen är just att man kan göra kopplingar mellan generationer.

– Det vi tittar på är variation inom familj, vilket är ganska unikt och möjliggörs av den typ av data som vi har.

För personer som är födda och lever i Finland kan man göra kopplingar till deras barn och vidare i flera generationer. Dessutom kan uppgifterna kopplas till information i diverse register som har att göra med utbildning, arbetsmarknadsaspekter, inkomster och andra demografiska och socioekonomiska aspekter. Saarela konstaterar att de här data är ytterst tillförlitliga.

– Det är ganska hot topic att jobba på det där viset inom mitt område, för det är egentligen bara med nordiska registerdata vi kan göra de där typerna av analyser, säger han och tillägger att alla uppgifter är avidentifierade.

– Man har inte som forskare något intresse av att sitta och titta på enskilda personer utan det är  mönster man letar efter.

Språkgrupp och förtidig död

I letandet efter mönster har Jan Saarela tillsammans med demografkollegan Fjalar Finnäs jämfört förtidig död bland män i arbetsför ålder från finskspråkiga, svenskspråkiga respektive tvåspråkiga familjer. Här har de undersökt om man kan se skillnader mellan män som vuxit upp i svenskspråkig respektive finskspråkig miljö oberoende av deras egen språkliga bakgrund.

– Det som vi här försöker se är om det svenskspråkiga samhället, community, som helhet har effekt. Och det ser vi inte riktigt.

I den här studien framgick det att män med tvåspråkig familjebakgrund löpte i stort sett samma risk för förtidig död oberoende om de vuxit upp på svensk- eller finskspråkig orter. Däremot var risken minst bland män med enspråkigt svensk bakgrund och störst bland män med enspråkigt finsk bakgrund, oberoende av var de vuxit  upp.

Familjedynamiken

En annan studie han gjort, tillsammans med Agneta Cederström och Mikael Rostila, gäller risken för självmord i förhållande till position i syskonskaran. Tidigare forskning har visat att yngre syskon löper större risk för självmord än deras äldre syskon. Man antar att det här beror bland annat på att föräldrarna har mer tid och möjlighet att investera känslomässigt i de äldre syskonen än i de yngre.

– Men det vi ser är att de här starka syskonordningseffekterna inte finns inom Svenskfinland. Det tror vi har någonting att göra med hur man fungerar som familj på svenskt håll jämfört med på finskt håll. Vad det beror på är en annan sak.

Utifrån de här studierna har Saarela stärkts i sin uppfattning om att det inte nödvändigtvis är det svenskspråkiga samhället som påverkar hälsan, utan snarare hur familjer fungerar i Svenskfinland.  

– Det betyder inte att det är bara en individmekanism utan att det är någonting med hur familjer agerar och i synnerhet interagerar som är det viktiga.

– Om vi tittar på enkätdata och bara tittar på matvanor, så var det åtminstone för några år sedan mycket vanligare i finlandssvenska familjer att man äter tillsammans, medan det är mer oregelbundet i finskspråkiga familjer. Vad det beror på och vad det leder till vill jag inte spekulera i, men det är igen det här med hur man agerar och interagerar inom familjen.

För tillfället arbetar Saarela med en studie där han jämför någonting som kallas sorgeffekt mellan språkgrupperna. Det betyder att han utreder vad som händer när man förlorar en förälder. Åldersgruppen i studien är 18–50-åringar, alltså vuxna personer.

– Resultaten tyder på att det finns skillnader mellan språkgrupperna här också.

Projektet

Forskningsprojektet Marginaliserade eller privilegierade har nu kommit halvvägs. Förutom analyser av registerdata undersöker forskarna i projektet hälsoskillnader med hjälp av bland annat enkäter och intervjumaterial.

– Vi försöker förstå dem ur många olika synvinklar.

– Om man ska förstå någonting om vilka mekanismer som styr hälsa så är det viktigt att förstå vad som händer inom familjen. Det är förstås sjukfrånvaron, men det finns också sånt som har att göra med om man upplever sig ensam och andra psykosociala frågor, som också är av intresse och där det finns ganska markanta skillnader mellan språkgrupperna.

Ett av syftena med projektet är att få fram resultat som kan användas i förebyggande åtgärder för att främja hälsan. Ännu kan Saarela inte säga hur resultaten ska översättas till konkreta åtgärder, men kunskapsgrunden har i alla fall redan breddats.

 

Kommentarer