Finland 100 – I regnbågens färger

fredag, mars 10, 2017 - 11:08
Hanna Strandberg

När jag söker i arkivets databas med ämnesord som sexuella minoriteter eller homosexuell får jag inga resultat. Med sökordet homosexualitet får jag tre träffar innehållande en förteckning med medicinska artiklar, en doktorsavhandling och en personbeskrivning. Ett skralt resultat med andra ord. Jag funderar över sökresultatet och hur snäv historieskrivningen på många sätt är. De dokument i SLS arkiv som berättar om sexuella och könsminoriteters historia finns i det fördolda, kanske finns de som tyst kunskap bland kolleger, men det finns varken sökord eller sökvägar som leder till de här historierna. Forskaren Kati Mustola som forskat i restauranghistoria ur ett hbtiq*-perspektiv för Hotell- och restaurangmuseets utställning Rum för kärlek lyfter fram svårigheten att hitta hbtiq-minnen i  befintliga samlingar (läs Mustolas blogginlägg om arbetet med utställningen här). I till exempel frågelistor har man kanske inte ställt de rätta frågorna för att inkludera och uppmuntra till att berätta om hbtiq-minnen och sökningar i databaser ger ofta inga resultat.

Men vad kan vi som arkiv göra för att synliggöra sexuella minoriteters och könsminoriteters historia så att vi i framtiden får en mer inkluderande historieskrivning och hittar fram till det material som finns? Det är frågor som SLS arkiv arbetat med under det gångna året i samarbete med Kultur för alla och projektet Finland 100 – I regnbågens färger. Ett av de konkreta resultaten av samarbetet är frågelistan Minoritet i minoriteten som uppmuntrar människor att berätta och skicka in sina historier om hur det har varit och hur det är att leva som hbtiq-person i Finland. Den svenskspråkiga hbtiq-historien är dåligt dokumenterad och en liknande svenskspråkig insamling har inte gjorts i Finland tidigare. Här kan du läsa mera om och delta i insamlingen.

Förutom insamlings- och dokumentationsarbete är minnesarbete också viktigt för arkivet. Med hjälp av minnesarbete kan man förstärka individens känsla av att bli sedd och uppskattad. Minnesarbete kan också skapa en gemenskap och de individuella minnena kan bli en del av något kollektivt, man märker kanske att någon annan delar ett liknande minne. En form av minnesarbete är till exempel minnescaféer där man samlas och berättar om minnen som rör ett visst ämne. SLS arkiv har tidigare ordnat minnescaféer som handlat om mat på olika sätt, men den här veckan ordnades första minnescaféet i samarbete med Finland 100 – I regnbågens färger under rubriken Skåpliv och öppenhet under 1900-talet. Vi hoppas på att kunna ordna fler minnescaféer i samarbete med Finland 100  – I regnbågens färger under jubileumsåret.

För att stöda minnesarbete har Seta och Finland 100  – I regnbågens färger gjort minneskort med regnbågstema som kan användas som stöd till exempel under minnescaféer. Tanken är att korten ska inspirera till samtal om hbtiq-personers närhistoria. SLS arkiv har tillsammans med andra kulturinstitutioner bidragit med en del av bilderna till minneskorten. En del av korten knyter an till Finlands hbtiq-historia medan andra kort är från vardagliga situationer, arkiv- och nutidsbilder varvas. Jag bläddrar i korten och hittar bland annat bilder på ett kyssande par, Prideparaden, lekande barn, en allmän toalett, familjer som firar jul, Georgsgatans simhall och en skolgård. Bilder som kan öppna upp för många olika slags minnen. Ifall du vill bläddra i korten kan du göra det här.

SLS och Seta lånar ut minneskorten så ta kontakt med oss ifall du vill ordna ett minnescafé med regnbågstema!

** HBTIQ = homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade och queera 

Kommentarer