Antropologen Hilma Granqvists unika arkiv blir tillgängligt

onsdag, november 28, 2018 - 15:00
SLS

Den finlandssvenska antropologen Hilma Granqvist (1890–1972) hör till föregångarna inom den moderna antropologin och hennes fältarbete i Palestina på 1920- och 30-talen har rönt internationell uppmärksamhet. Nu får läsare och forskare tillgång till Granqvists efterfrågade men splittrade arbetsmaterial i ett digitalt arkiv.

Granqvists fältarbete i Palestina kretsade kring byn Artas och dess invånares levnadslopp. Hon ville förstå logiken bakom den arabiska muslimens världsbild och förklara hur religionen fungerade som en historisk kulturyttring. Driven av denna för tiden moderna vetenskapssyn kom hon till Palestina första gången 1925.

Fältarbetet i Artas gick ut på att samla in informantberättelser, göra intervjuer och utföra så kallad deltagande observation. Den här nyskapande antropologiska metoden hade introducerats några år innan av Bronislaw Malinowski, men var ännu i sin linda när Granqvist började sitt arbete. Hon utvecklade självständigt metoden vilket innebar ett nära samarbete med två Artaskvinnor, Alya och Hamdiya. Med hjälp av dem och sin husvärd, Louise Baldensperger, lyckades Granqvist få en unik insyn i de palestinska kvinnornas vardag. Hon dokumenterade kvinnliga miljöer och sysslor som en manlig antropolog inte skulle ha ägt tillträde till. Men Granqvist blev också inbjuden att observera de manliga domänerna, ett bevis på den gemenskap Granqvist delade med Artasborna.

I det brittiska Palestinamandatet rådde en prekär stämning och olika politiska viljor och religioner trängdes med varandra. I denna situation lyckades Granqvist beskriva en försvinnande palestinsk vardag och identitet. I Granqvists nedteckningar av bland annat den lokala arabiska dialekten har värdefull information om en svunnen tid bevarats. Hennes utförliga genealogiska tabeller har också utgjort en central grund för befolkningshistoriken och folkräkningen i området, något som spelat en viktig roll eftersom annan skriftlig dokumentation förstörts under krisperioder.

De hundratals fotografier hon tog är en betydande forskningsgärning som uppskattats speciellt av internationella forskare. Det unika är detaljerna som Granqvist var noga med att inkludera: de porträtterades namn och sysslor, något som ofta gått förlorat i annan etnografisk fotodokumentation med arrangerade motiv.

Granqvists arbete resulterade, förutom i fem omfattande verk om muslimska seder och bruk, också i mängder av fältanteckningar, brev, manuskript och dagböcker. Det digitala arkivet Hilma Granqvists arkiv gör det här materialet tillgängligt för läsare och forskare. Materialet publiceras stegvis från och med november 2018 då resedagböckerna på svenska från hennes andra fältarbete i Palestina 1930–1931 och doktorsavhandlingen Marriage Conditions in a Palestinian Village I–II lanseras. Hösten 2019 publiceras delar av Granqvists fält- och arbetsanteckningar, fotografier och de tre återstående böckerna. Det digitala arkivet är ett samarbete mellan SLS, Finlands Mellanösterninstitut, Finska Vetenskaps-Societeten, The Palestine Exploration Fund och Åbo Akademis bibliotek.

Läs mer på granqvist.sls.fi

Text: Kira Pihlflyckt

Bilder:

Hilma Granqvist deltar i skördearbetet, våren 1926.

Hilma Granqvist omgiven av barn i byn Artas.

Källa: Palestine Exploration Fund, London, Storbritannien

 

Kommentarer