Månadens forskare: Bernt Österman

16.5.2018 - 12:06
Fredrik Hertzberg
Bernt Österman

- En intressant sak med Georg Henrik von Wright är att han hade en rigid akademisk, logisk-analytisk sida, samtidigt som han skrev mera livsfilosofiska, världsåskådningsmässiga essäer om bl.a. Dostojevskij och Oswald Spengler.

Det säger filosofen Bernt Österman, som är verksam inom det SLS-finansierade projektet Den okände von Wright.

Georg Henrik von Wright (1916-2003), Finlands genom tiderna mest kända filosof, hade många sidor. Av sin lärare Ludwig Wittgenstein fick han i uppdrag att förvalta och ge ut dennes efterlämnade papper, som han jämte Elizabeth Anscombe och Rush Rhees fick äganderätten till. Själv odlade han en analytisk typ av filosofi, men skrev också essäer, i bl.a. Nya Argus , och trädde mot slutet av 1960-talet fram som offentlig intellektuell. Som ledamot av Finlands Akademi gjorde han en aktiv insats för akademiväsendets utveckling.

”Ingen ting handteras så wårdslöst, som Flickors upfostran”

20.4.2018 - 13:24
Kajsa Rytikoski
Sara Medberg. Foto Gustav Medberg.

Hur uppfostrades flickor på 1700-talet. SLS stipendieforskare Sara Medberg undersöker uppfostringsmanualer för flickor för sin doktorsavhandling i kyrkohistoria.

Månadens forskare: Annika Peltoniemi

6.4.2018 - 09:45
Nina Edgren-Henrichson
Språkbadsforskaren Annika Peltoniemi.

– Jag är intresserad av vad klasslärare som jobbar i språkbad och undervisar på språkbadsspråket har för uppfattningar och erfarenheter av sitt yrke och hurdana kunskaper och egenskaper som behövs i det. Det säger språkbadsforskaren Annika Peltoniemi, som arbetar på en avhandling om språkbadsklasslärarskap.

Månadens forskare: Anna Sundelin

6.3.2018 - 16:12
Nina Edgren-Henrichson
Anna Sundelin. Foto SLS/Janne Rentola

– Färggranna silkessjalar hörde till de mest populära varorna, säger historikern Anna Sundelin, som undersöker gårdfarihandeln i Finland under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Månadens forskare: Karin Sandell

7.2.2018 - 16:09
Nina Edgren-Henrichson
Karin Sandell. Foto SLS/Janne Rentola

− Jag vågar säga att man inte behöver gräva särskilt mycket för att hitta näthat som riktar sig mot det svenska i Finland. Det säger folkloristen Karin Sandell som undersöker hur näthatet mot finlandssvenskar och det svenska i Finland tar sig i uttryck.

Den private Topelius

1.2.2018 - 10:45
Nelly Laitinen
Topelius rostar bröd på Björkudden

I år firar vi Topelius 200 år. Av förståeliga skäl ligger fokus på hans rika produktion och yrkesliv – han lämnade ett imponerande kulturarv efter sig som författare, historiker och samhällsdebattör. Han lämnade också efter sig en sällsynt rikedom av verser, som figurerat i folks privata minnesalbum allt sedan 1880-talet. På SLS arkiv finns ett fyrtiotal verser av Topelius, nedtecknade i olika minnesalbum. Topelius skrev också själv i sina egna vänners och familjemedlemmars minnesalbum.

Familjen Topelius arkiv på SLS är, som namnet säger, familjens privata arkiv. Ur detta har vi...

På bibliotekets hyllor: Zacharias Topelius Sagor

26.1.2018 - 11:02
Martin Ginström
Zacharias Topelius Wipplusti Berndt Godenhjelm

Författaren, journalisten, historikern med mera Zacharias Topelius gav ut sina första sagor för barn i fyra samlingar åren 1847-52. Här publicerades första gången välkända sagor som Kyrktuppen, Tomtegubben i Åbo slott och Björken och stjärnan. Samlingarna illustrerades av Emilie Topelius och Berndt Godenhjelm och i en senare upplaga av Alexandra Frosterus.

Månadens forskare: Miriam Rönnqvist

8.1.2018 - 14:54
Nina Edgren-Henrichson
Miriam Rönnqvist. Foto SLS/Janne Rentola

Revoltkommunikation i det svenska riket på 1600-talet – det är vad historikern Miriam Rönnqvist skriver sin avhandling om. Det handlar om hur överheten med Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i spetsen försökte hindra att upprorstankar spreds inom bondebefolkningen, men också om hur information om uppror och revolter i Europa spreds till Sverige. Miriam Rönnqvist är doktorand vid både Åbo Akademi och universitetet i Konstanz och är för närvarande anställd som forskare vid SLS historiska nämnd.

På bibliotekets hyllor: Den första julgranen

21.12.2017 - 15:46
Martin Ginström
Friedrich Gerstäcker Den första julgranen

Friedrich Gerstäckers barnbok Der erste Christbaum utgavs på tyska 1858 och i svensk översättning 1867. Två julaftnar utgör den tidsmässiga ramen för denna äventyrsberättelse med sagoinslag, men i övrigt spelar julgranen och andra element som vi nu förknippar med julen inte någon större roll för handlingen. Lille Erik reser från Tyskland till Norge och vidare till Nordpolen för att finna en ”trolldomsört” som ska bota hans blinda mor. Det är först i slutet julgranen lite oförberett dyker upp som en belöning till alla snälla barn.

Fattigdom och språk

20.12.2017 - 16:23
Kajsa Rytikoski
Camilla Härtull. Foto Sixten Härtull.

Camilla Härtull forskar om fattigdom ur ett språkgruppsperspektiv och undersöker bland annat inkomstskillnader och barnfattigdom.