Månadens forskare: Niina Timosaari

Torstai, tammikuu 7, 2016 - 15:09
Nina Edgren-Henrichson

 

– Han var decennier före sin tid

Om sociologen Edvard Westermarcks arbete för liberaliserad äktenskaps- och sexuallagstiftning

 

Niina Timosaari, idé- och lärdomshistoriker vid Uleåborgs universitet har under de senaste åren umgåtts flitigt med sociologen, socialantropologen och moralfilosofen Edvard Westermarck. Hon har undersökt hur Westermarck med hjälp av sin forskning tog ställning för kvinnors rättigheter och argumenterade för reformer i äktenskaps- och sexuallagstiftningen.

– Det som har överraskat mig mest är den stora betydelse Westermarck hade för att främja äktenskaps- och sexualreformer inte bara i Finland utan i västvärlden överlag och hur långt före sin tid han var. Alla de reformer han talade för kom att genomföras, i olika takt i olika länder. Många av dem hade han argumenterat för redan sjuttio år innan de genomfördes, säger Niina Timosaari.

Edvard Westermarck (1862–1939) var professor i sociologi vid London School of Economics och i praktisk filosofi vid Helsingfors universitet i början av 1900-talet. Senare kallades han till professor i filosofi vid det nygrundade Åbo Akademi, vars första rektor han också blev.

Han var sin tids internationellt mest kända finländska vetenskapsman och vann erkänsla för sina arbeten om äktenskapets historia och om de moraliska idéernas uppkomst och utveckling. Niina Timosaari lyfter i sin forskning fram hans samhällsengagemang och hur han aktivt arbetade mot föråldrad lagstiftning och förlegade moralföreställningar genom att hänvisa till sina forskningsresultat.

 

För liberaliserad äktenskapslagstiftning

De reformer som Edvard Westermarck tidigast började tala för gällde äktenskapet.

– Han ansåg att förmyndaraskapet för kvinnor skulle avskaffas, det vill säga att äktenskapet skulle vara ett jämställt partnerskap. Det här gjorde han redan på 1890-talet, fyrtio år innan Finland fick en jämställd äktenskapslag. Han ansåg att samhällsutvecklingen, med ökad sekularisering och allt starkare känsla för altruism, krävde att kvinnan frigjordes från patriarkala bestämmelser och sedvänjor.

Det här hade Westermarck kommit till genom sin jämförande undersökning om äktenskapets historia. Han disputerade i Helsingfors med avhandlingen The Origin of Human Marriage 1889 och utvidgade sedan arbetet till The History of Human Marriage 1891. Både i den här undersökningen och i hans senare arbeten var Darwins evolutionslära den huvudsakliga vetenskapliga inspirationskällan.

– Han förespråkade också en kraftig liberalisering av skilsmässolagstiftningen. Bland annat ansåg han som en av de första att skilsmässa borde beviljas utifrån överenskommelse. Vid den här tiden var det svårt att få skilsmässa och vanligen beviljades den bara om den ena parten gjort sig skyldig till äktenskapsbrott eller något annat brott enligt äktenskapslagen.

Andra frågor som han argumenterade för var legalisering av abort, förbättrad ställning för utomäktenskapliga barn och ogifta mödrar, legalisering av preventivmedel i länder där de var olagliga och en effektivare spridning av dem överlag. Han talade också för s.k. eugeniska äktenskapshinder, där han ansåg att hälsoskäl och ekonomiska orsaker skulle accepteras som hinder för äktenskap.

– I och med sin undersökning om de moraliska föreställningarnas uppkomst och utveckling, The Origin and Development of Moral Ideas 1906–1908 började han starkt också förespråka en avkriminalisering av homosexualitet. Även på den här punkten var han decennier före sin tid, konstaterar Timosaari.

 

Internationell auktoritet

– Westermarck skrev på engelska och hans arbeten översattes till många språk. Han lästes över allt i västvärlden och till och med i Kina, och han hade ett stort inflytande över diskussionen om äktenskaps- och sexuallagstiftningen i många länder, berättar Niina Timosaari. 

Hon konstaterar att Westermarck blev en mycket viktig referens för det tidiga 1900-talets kvinnosaksrörelser inte bara i Finland utan framför allt i Storbritannien och Förenta staterna. Många pionjärer inom feminismen hänvisade till Westermarcks forskning i sin argumentation.

– Han inspirerade många kända feminister med de ställningstaganden han gjorde i sin forskning, bland andra ledaren för den amerikanska rösträttsrörelsen Alice Paul, som studerade för Westermarck. Hon mindes ännu på 1970-talet vilket djupt intryck Westermarck hade gjort på henne, berättar Timosaari.

Många tidiga kvinnosaksaktivister ville också samarbeta med Westermarck, och han ombads bli viceordförande för kvinnosaksorganisationerna Women’s Progressive Society i Storbritannien och International Women’s Union, som var en internationell takorganisation.

– Han tackade ja till förfrågningarna, framför allt för att stödja dem med sin auktoritet och sitt namn, även om han kanske inte deltog aktivt i deras verksamhet.

– Störst var hans inflytande i Storbritannien och Förenta staterna, där hans arbeten till och med har använts som källor i reformarbetet med skilsmässolagstiftningen, konstaterar Timosaari.

I Finland var han medlem i Kvinnosaksförbundet Unionen, där hans syster Helena Westermarck var sekreterare under många år. Han höll föredrag på Unionens möten och skrev artiklar i dess tidskrift Nutid.

 

Intresset väcktes via Westermarckelev

Niina Timosaari kom in på Westermarcks samhällsengagemang via Westermarckeleven Rafael Karsten. Hon skrev sin pro gradu-avhandling om Karstens forskning om indianer i Sydamerika.

– Karstens undersökningar hade en samhälls- och kristendomskritisk ton, och det ville jag fortsätta forska i. När jag började med min avhandling tänkte jag först undersöka hela den Westermarckska skolans samhälls- och kristendomskritiska synpunkter, men jag insåg efter en tid att  Westermarck själv gav mer än nog med stoff för en undersökning, berättar Timosaari.

– Efter andra världskriget började Westermarcks forskning och metoder anses som gammalmodiga, och intresset för hans arbete falnade. Under 1980- och 1990-talen vaknade intresset på nytt för Westermarcks vetenskapliga gärning, men hans samhälleliga engagemang och inflytande har hittills varit så gott som bortglömt.

Niina Timosaari har under de två senaste åren varit anställd inom det SLS-finansierade projektet Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap vid Uleåborgs universitet tillsammans med tre andra forskare. Hon har nyligen lämnat in sin avhandling för granskning och hoppas kunna disputera under våren.

– Under forskningens gång har det varit intressant att märka hur stor betydelse Westermarck verkligen hade och vilka enorma internationella nätverk han hade till sin tids sexual- och äktenskapsreformatorer, vare sig det var fråga om kvinnosakskvinnor, homoaktivister eller rörelser som arbetade för födelsekontroll, konstaterar Timosaari.

Kommentit