Edelfelts värld: Tre kärlekar

11.12.2017 - 16:17
Elisabeth Stubb
Ellan de la Chapelle, SLSA1103_283, SLS arkiv

År 1880 var på flera sätt ett händelserikt år för konstnären Albert Edelfelt. Det var året han vann sin första utmärkelse på salongen i Paris då hans tavla Ett barns likfärd tilldelades 3 klassens medalj. Under året träffade han dessutom tre av de kvinnor som för eftervärlden mest har kopplats ihop med honom. Spåren av dem i Edelfelts korrespondens till modern Alexandra fördelar sig på ett lite annat sätt än i konsten från detta år.

Ellan de la Chapelle hade Edelfelt träffat i sällskapslivet redan som ung hemma i Finland. Våren 1880 var Ellan på resa med sin mormor och moster och...

Månadens forskare: Jan Saarela

7.12.2017 - 14:36
Nina Edgren-Henrichson
Månadens forskare Jan Saarela. Foto SLS/Janne Rentola

– Jag börjar luta åt att det har någonting att göra med hur familjer fungerar i Svenskfinland, säger demografen Jan Saarela om orsakerna till att svenskspråkiga enligt många undersökningar har bättre hälsa och lever längre än sina finskspråkiga landsmän.

På bibliotekets hyllor: Diktarhemmet

28.11.2017 - 13:26
Martin Ginström
Hjalmar Procopé Diktarhemmet

På kyrkobacken står det gamla huset
och skådar över taken ned mot ån.
Dess vita murar synas långtifrån
och fönstren, glimmande i aftonljuset

Huset står där ännu uppe på kullen i gamla stan i Borgå, numera dock rödmålat. Det är förstås fråga om det s.k. Diktarhemmet som förläggaren Holger Schildt och hans hustru Mathilde år 1921 donerade till Finlands svenska författareförening som en hedersbostad för en finlandssvensk författare. När Hjalmar Procopé (1868-1927) skrev sin dikt hade huset, byggt 1765 av fortifikationsbyggmästaren Gotthard Flensborg, ett par år på nacken i sin nya roll. Flensborg drev på sin tid krogrörelse i huset, och också senare förekom här olika typer av handelsverksamhet – apotek, guldsmed, en period t.o.m. lönnkrog.

Edelfelts värld: Luften i Köpenhamn

13.11.2017 - 15:46
Elisabeth Stubb
Holger Drachmann, av P.S. Kröyer, Wikipedia

”Jag har andats annan luft här än i Stockholm. Redan det att jag är så mycket mera bekant med konstnärer och literatörer här, gör mig betydligt mer hemmastadd,” skrev konstnären Albert Edelfelt från Köpenhamn i november 1879. Både på hemresan och på resan tillbaka till Paris gjorde han det året ett uppehåll i den danska huvudstaden.

”Jag har naturligtvis bott hos Krohn,” tillade Edelfelt i brevet hem till modern Alexandra. Vänskapen som tre år tidigare knutits med dansken Pietro Krohn hade introducerat honom till de danska kretsarna. Krohn hade efter sin mångåriga vistelse i Rom...

På bibliotekets hyllor: De re militari

10.11.2017 - 15:56
Martin Ginström
Vegetius De re militari

Den romerske skriftställaren Flavius Vegetius Renatus verk om krigskonsten brukar vanligen gå under namnet De re militari eller Epitoma rei militaris . Boken behandlar den romerska arméns organisation, utbildning, utrustning och taktik. Vegetius levde på 300- eller 400-talet men i övrigt vet vi inte mycket om honom, utom att han också skrev en bok om veterinärmedicin. De re militari är till största delen kompilerad från äldre källor. Vegetius ville sannolikt peka på det militära förfallet i sin samtid genom att kontrastera det mot en gången tids slagkraft. Senare kom ändå De re militari att uppfattas som en ren handbok i militära frågor. Redan före den första tryckta utgåvan utkom i Utrecht 1473 var den välkänd i medeltida avskrifter – också i översättningar till olika språk – och konsulterades flitigt av tidens generaler och strateger. Exemplaret i SLS bibliotek är en illustrerad utgåva med träsnitt, tryckt i Paris 1553.

Månadens forskare: Jutta Ahlbeck

8.11.2017 - 10:22
Nina Edgren-Henrichson
Jutta Ahlbeck

Hur såg majoritetsbefolkningen på den romska minoritetens sätt att försörja sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal? Det undersöker sociologen Jutta Ahlbeck och vill samtidigt utreda vad som uppfattades som ett normalt liv. Hon forskar inom projektet Kommunicerande konsumtion, där hon tillsammans med fem andra forskare undersöker den rörliga handeln, det vill säga marknads- och gårdfarihandeln från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget.

En dag i Finland: ett tidsdokument över hur man levde i vårt land 2017

2.11.2017 - 16:14
Pia Uppgård
Dans till orkestern Saku and the Slipper på ungdomslokalen Keltsu i Vasa på 1960-talet. Fotograf: Rafael Olin. SLS/Rafael Olins samling (ÖTA 112)

SLS arkiv är fullt av skatter som berättar för oss hur det var att leva förr. Vad man gjorde, vad man åt, om klädsel, seder och bruk. Genom bevarade dagböcker vet vi också vad människor före oss funderade på, vad som var viktigt för dem och hur de såg på sin omvärld. För att kommande generationer ska kunna veta hur det är att leva idag, dokumenterar vi på arkivet också idag vardagen och traditioner genom insamlingar. Nu vill vi veta vad du gör lördagen den 11.11.2017.

Replotborna samlas vid fiskestranden för återfärd med ”Vågen” hem till Replot efter det att...

Edelfelts värld: Skandinaviska klubben

16.10.2017 - 16:06
Elisabeth Stubb
Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen, Hugo Birger 1886, Wikipedia/nationalmuseum.se

Paris samlade i slutet på 1800-talet konstnärer från olika håll i världen. Norden var inget undantag. På utrikes ort hände det ofta att landsmän sökte varandras sällskap. Så var det bland finländarna, och banden till andra nordbor gav också ett slags hemhörighet i den internationella smältdegeln.

År 1879 verkade nordborna i Paris ha försökt sig på att ordna inofficiella, men återkommande, tillfällen att träffas. Albert Edelfelt anlände till Paris i mitten av januari efter att han tillbringat föregående höst hemma i Finland. Den 26 januari 1879 skrev Edelfelt att han föregående...

Månadens forskare: Marina Näsman

6.10.2017 - 13:20
Nina Edgren-Henrichson
Marina Näsman, forskare vid SLS samhällsvetenskapliga nämnd. Foto Niklas Klemets

Hur behåller de allra äldsta en positiv livssyn trots att de drabbas av svåra motgångar? Den frågan vill Månadens forskare Marina Näsman ha svar på i sin avhandling i socialpolitik.

Stiftelser för ungdomens väl bland ballonger och bollhav

2.10.2017 - 13:52
Nelly Laitinen
Foto: Nelly Laitinen

Den europeiska stiftelsedagen firades den 1.10 på Narinkens torg i Kampen. Ett femtontal stiftelser ordnade olika program för allmänheten under fyra livliga söndagstimmar. Det småruskiga vädret till trots var stämningen på topp både inne i stiftelsernas gemensamma stora tält och utanför, vid scenen på torget. För de minsta fanns bl.a. bollhav, käpphästbana, karusell, brandbil och vattenfärgsverkstad. För den mer bredare allmänheten fanns bl.a. ett kemiskt laboratorium, en aktivt pågående dialektinsamling, karikatyrmålning och information om miljövård.

Svenska...