Månadens forskare Sofie Henricson

8.6.2018 - 09:16
Fredrik Hertzberg
Månadens forskare Sofie Henricson

- Att man i Sverige oftare säger ”toppen” och ”jättebra” betyder inte nödvändigtvis att man är mera positiv, utan bara att man där har en annan skala än vi, som i motsvarande situation kanske säger något i stil med ”bra” eller ”helt okej”. Det säger fil.dr Sofie Henricson, Språkvetenskapliga nämndens forskare vid Svenska litteratursällskapet. - Innan jag kom till SLS jobbade jag inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk - Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP). Tillsammans med andra forskare inom programmet, speciellt Marie Nelson, samlade vi in och analyserade lärandesamtal i Sverige och i Finland. De lärandesamtal vi spelade in bestod av olika typer av situationer där man lär sig vid universitet och högskolor, såsom seminarier, handledningssamtal, kursträffar och grupparbeten utan lärare. - Helhetsramen för forskningsprogrammet IVIP är att undersöka kommunikation i tre domäner: service, lärande och vård, som de flesta människor under sin livstid kommer i kontakt med.

Månadens forskare: Bernt Österman

16.5.2018 - 12:06
Fredrik Hertzberg
Bernt Österman

- En intressant sak med Georg Henrik von Wright är att han hade en rigid akademisk, logisk-analytisk sida, samtidigt som han skrev mera livsfilosofiska, världsåskådningsmässiga essäer om bl.a. Dostojevskij och Oswald Spengler.

Det säger filosofen Bernt Österman, som är verksam inom det SLS-finansierade projektet Den okände von Wright.

Georg Henrik von Wright (1916-2003), Finlands genom tiderna mest kända filosof, hade många sidor. Av sin lärare Ludwig Wittgenstein fick han i uppdrag att förvalta och ge ut dennes efterlämnade papper, som han jämte Elizabeth Anscombe och Rush Rhees fick äganderätten till. Själv odlade han en analytisk typ av filosofi, men skrev också essäer, i bl.a. Nya Argus , och trädde mot slutet av 1960-talet fram som offentlig intellektuell. Som ledamot av Finlands Akademi gjorde han en aktiv insats för akademiväsendets utveckling.

”Ingen ting handteras så wårdslöst, som Flickors upfostran”

20.4.2018 - 13:24
Kajsa Rytikoski
Sara Medberg. Foto Gustav Medberg.

Hur uppfostrades flickor på 1700-talet. SLS stipendieforskare Sara Medberg undersöker uppfostringsmanualer för flickor för sin doktorsavhandling i kyrkohistoria.

Månadens forskare: Annika Peltoniemi

6.4.2018 - 09:45
Nina Edgren-Henrichson
Språkbadsforskaren Annika Peltoniemi.

– Jag är intresserad av vad klasslärare som jobbar i språkbad och undervisar på språkbadsspråket har för uppfattningar och erfarenheter av sitt yrke och hurdana kunskaper och egenskaper som behövs i det. Det säger språkbadsforskaren Annika Peltoniemi, som arbetar på en avhandling om språkbadsklasslärarskap.

Månadens forskare: Anna Sundelin

6.3.2018 - 16:12
Nina Edgren-Henrichson
Anna Sundelin. Foto SLS/Janne Rentola

– Färggranna silkessjalar hörde till de mest populära varorna, säger historikern Anna Sundelin, som undersöker gårdfarihandeln i Finland under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Månadens forskare: Karin Sandell

7.2.2018 - 16:09
Nina Edgren-Henrichson
Karin Sandell. Foto SLS/Janne Rentola

− Jag vågar säga att man inte behöver gräva särskilt mycket för att hitta näthat som riktar sig mot det svenska i Finland. Det säger folkloristen Karin Sandell som undersöker hur näthatet mot finlandssvenskar och det svenska i Finland tar sig i uttryck.

Månadens forskare: Miriam Rönnqvist

8.1.2018 - 14:54
Nina Edgren-Henrichson
Miriam Rönnqvist. Foto SLS/Janne Rentola

Revoltkommunikation i det svenska riket på 1600-talet – det är vad historikern Miriam Rönnqvist skriver sin avhandling om. Det handlar om hur överheten med Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i spetsen försökte hindra att upprorstankar spreds inom bondebefolkningen, men också om hur information om uppror och revolter i Europa spreds till Sverige. Miriam Rönnqvist är doktorand vid både Åbo Akademi och universitetet i Konstanz och är för närvarande anställd som forskare vid SLS historiska nämnd.

Fattigdom och språk

20.12.2017 - 16:23
Kajsa Rytikoski
Camilla Härtull. Foto Sixten Härtull.

Camilla Härtull forskar om fattigdom ur ett språkgruppsperspektiv och undersöker bland annat inkomstskillnader och barnfattigdom.

Månadens forskare: Jan Saarela

7.12.2017 - 14:36
Nina Edgren-Henrichson
Månadens forskare Jan Saarela. Foto SLS/Janne Rentola

– Jag börjar luta åt att det har någonting att göra med hur familjer fungerar i Svenskfinland, säger demografen Jan Saarela om orsakerna till att svenskspråkiga enligt många undersökningar har bättre hälsa och lever längre än sina finskspråkiga landsmän.

Månadens forskare: Jutta Ahlbeck

8.11.2017 - 10:22
Nina Edgren-Henrichson
Jutta Ahlbeck

Hur såg majoritetsbefolkningen på den romska minoritetens sätt att försörja sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal? Det undersöker sociologen Jutta Ahlbeck och vill samtidigt utreda vad som uppfattades som ett normalt liv. Hon forskar inom projektet Kommunicerande konsumtion, där hon tillsammans med fem andra forskare undersöker den rörliga handeln, det vill säga marknads- och gårdfarihandeln från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget.