6.5.2016 - 12:24
Sara Rönnqvist
Vasa övningsskolas gymnasium i kyrkparken i centrala Vasa kallas kort och gott för Övis. Kallades tidigare då det var pojklyceum för bl.a. Råttstallet och Lyska.

Vårsolen står högt och de sex Vasa-gymnasister som jag har åkt för att intervjua öppnar upp ett nytt litet Vasa för mig, just efter att skräpet har städats undan efter valborgsfestligheterna. Själv har jag hunnit bli van med en äldre generations benämningar för byggnader och hus och det är länge sedan man själv rörde sig och orienterade sig efter riktmärken i staden. Helsingfors aktiebanks hus , Hartmans hus och Askos hus är längre inga självklarheter för 90-talisterna. När jag träffar ettorna i Vasa övningsskolas gymnasium en varm dag i maj går det upp för mig...

3.5.2016 - 11:32
Sara Rönnqvist
BILD från SLS arkiv (Fotograf: Rafael Olin) Övre torget med Wolffska huset till vänster (som är rivet) och Rewell Center till höger

Vad kallar du mötesplatsen du alltid stämmer träff vid, favoritcaféet, tillhållsparken, hemgatan, stadens pissoar eller övriga ställen där du rör dig och efter vilka du orienterar dig? Modern ortnamnsforskning sätter namnbrukaren i centrum och försöker svara på vilka namn som används, när och varför. SLS arkivarie Sara Rönnqvist är på plats i Vasa för att samla in yngre Vasabors ortnamn och 2–4.5.2016.

De s.k. inofficiella namnen har börjat intressera namnforskaren allt mer, speciellt när det gäller de urbana namnen. De inofficiella namnen är kort och gott namn som inte är...

3.5.2016 - 11:27
Nina Edgren-Henrichson
Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkliga egenheter hos Runeberg och orättvis kritik mot Tavaststjerna – bland annat det har språkvetaren Charlotta af Hällström-Reijonen hittat när hon forskat i hur svenskan har sett ut i Finland under tidigare sekler.

26.4.2016 - 10:37
Elisabeth Stubb
Albert Edelfelts brev 1 november 1873

I breven från Albert Edelfelts tid vid Kungliga konstakademien i Antwerpen passerar ett antal av hans studiekamrater revy. Då han 1873 anlände till Antwerpen var han ensam finländare i den nya miljön, och han fick lov att söka umgänge bland de andra nationaliteterna på konstakademien. Umgänget och kontakterna som skapades till konstnärsfrön från olika delar av världen var en erfarenhet som han satte stort värde på och som han såg till att odla även efter att han försommaren 1874 lämnade akademien.

En av de första som visade Edelfelt en spontan uppskattning var Jules Dubois...

22.4.2016 - 11:52
Martin Ginström
E.Neovius: Vår tids största uppgift

Den franske astronomen Camille Flammarions tankar om bebodda världar i rymden väckte stort intresse på 1860-talet. I Finland utvecklade Edvard Neovius en plan för att kommunicera med invånarna på Mars via optisk telegraf i sin skrift Vår tids största uppgift (1875).

8.4.2016 - 11:40
Martin Ginström
Haqvin Spegel, Glossarium Sveo-Gothicum

Ett bibliotek är sina böcker, och med över hundra år på nacken har SLS bibliotek samlat en hel del litterära skatter som förtjänar att lyftas fram. Historia, folkloristik och etnologi, språkvetenskap och biografier, verk om Runeberg och Topelius trängs på hyllorna med de finlandssvenska modernisterna, vetenskapliga avhandlingar, bokhistoriska rariteter och andra märkvärdigheter. Ibland är bokens bakgrund intressantare än innehållet: vem har tidigare ägt boken och hur kommer det sig att den hamnat hos SLS? Vem var bokbindaren och illustratören? I en serie blogginlägg kommer biblioteket att presentera några av sina dolda pärlor. Vi börjar med Haquin Spegels svenska ordbok från 1712.

4.4.2016 - 16:57
Nina Edgren-Henrichson
Otto Pipatti

Sociologen Edvard Westermarck skulle ha mycket att säga om det polariserade samhällsklimatet i dag. Det säger Otto Pipatti, som också själv är sociolog och på slutrakan med en avhandling om Westermarcks moralteori.

11.3.2016 - 12:18
Elisabeth Stubb
Ingången till konstakademien i Antwerpen, arkitekt P. Bourla. Foto: Friedrich Tellberg, Wikipedia

Då Albert Edelfelt 1873 första gången åker utomlands för att bedriva fördjupade konststudier söker han sig till Kungliga konstakademien i Antwerpen (Koninklijke Academie voor Schone Kunsten van Antwerpen/Académie royale des beaux-arts d’Anvers). Konstakademien grundades 1663 på initiativ av konstnären David Teniers den yngre och är därmed den fjärde äldsta konstakademien i Europa efter Rom, Paris och Florens. På konstakademien kunde man förutom målning även studera kopparstickning (etsning/gravering), skulptur och arkitektur.

"Akademien, som sammanhänger med museet ligger...

9.3.2016 - 15:14
Nelly Laitinen
Hundra kvinnor in på Wikipedia

På den internationella kvinnodagen 8.3 deltog SLS i ett evenemang, #satanaista, som ordnades av tio minnesorganisationer i samarbete med Wikimedia Finland. Evenemanget ägde rum på universitetets huvudbibliotek i Kajsahuset i Helsingfors. Målet var att tillsammans skapa hundra nya personartiklar om kvinnor på uppslagsverket Wikipedia. I dagens läge handlar 17 % av de finskspråkiga personartiklarna om kvinnor, av de svenskspråkiga 20 %.

Samarbetsparterna var Ateneum, Designmuseet, Nationalmuseet, Kiasma, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Svenska litteratursällskapet,...

3.3.2016 - 11:33
Nina Edgren-Henrichson
Månadens forskare: Julia Tidigs

Spännande språk hos nutida finlandssvenska författare

Litteraturvetaren Julia Tidigs är lyhörd för språket. Hennes forskariver väcks när hon märker att författare gör konstiga saker med språk i sin text, saker hon inte förstår eller känner igen – det kan handla om flerspråkighet, dialektala inslag, slang eller andra språkliga märkligheter.