23.5.2016 - 17:03
Elisabeth Stubb
Pauline Ahlberg, Idun 1896/17, (Göteborgs universitetsbibliotek)

En person som på ett fascinerande sätt tecknas fram i Albert Edelfelts brev är den svenska författarinnan Pauline Ahlberg (1851–1896). I bokform har hon lämnat efter sig det tredelade verket ”Victor Hugo och det nyare Frankrike” och ”En romantisk skaldebild: Alfred de Vigny”. I Svenskt biografiskt lexikon nämns hon i egenskap av hustru till den svenske konstnären Julius Kronberg , medan hon i Wikipedia åtminstone ännu inte har tillägnats någon artikel.

Första gången en hänvisning till Pauline Ahlberg görs i Albert Edelfelts brev är i november 1874, då han som ett sista...

20.5.2016 - 10:22
Katja Hellman
Folksamling vid Suonenjoki station 1918. Foto: Ernst Ane Löthner. Bilden finns i SLS arkiv.

Har du material från 1918? Med ett öppet upprop samlar SLS arkiv i år särskilt in material från Finlands första självständighetsår. Uppropet inleddes i december 2015 och har lett till flera kontakter och donationer under våren som gått.

”Vad har ni fått in?”, frågar ofta den som tar kontakt om sitt eget material. Bland det material som lämnats in finns fotografier, brev, dagboksanteckningar och andra dokument som bevarats i familjer eller på annat sätt tagits vara på genom åren. En del är skrivna av personer som själva deltog i kriget, till exempel ett brev som en 18-årig...

12.5.2016 - 10:35
Martin Ginström
Maria Lagorio Edith Sodergran Hagar Olsson

Den ryska konstnären Maria Lagorio tecknade 1918-1921 många omslag till böcker som utgavs av Holger Schildts förlag. Två exempel är Edit Södergrans Brokiga iakttagelser och Hagar Olssons Kvinnan och nåden som båda utkom 1919.

6.5.2016 - 12:24
Sara Rönnqvist
Vasa övningsskolas gymnasium i kyrkparken i centrala Vasa kallas kort och gott för Övis. Kallades tidigare då det var pojklyceum för bl.a. Råttstallet och Lyska.

Vårsolen står högt och de sex Vasa-gymnasister som jag har åkt för att intervjua öppnar upp ett nytt litet Vasa för mig, just efter att skräpet har städats undan efter valborgsfestligheterna. Själv har jag hunnit bli van med en äldre generations benämningar för byggnader och hus och det är länge sedan man själv rörde sig och orienterade sig efter riktmärken i staden. Helsingfors aktiebanks hus , Hartmans hus och Askos hus är längre inga självklarheter för 90-talisterna. När jag träffar ettorna i Vasa övningsskolas gymnasium en varm dag i maj går det upp för mig...

3.5.2016 - 11:32
Sara Rönnqvist
BILD från SLS arkiv (Fotograf: Rafael Olin) Övre torget med Wolffska huset till vänster (som är rivet) och Rewell Center till höger

Vad kallar du mötesplatsen du alltid stämmer träff vid, favoritcaféet, tillhållsparken, hemgatan, stadens pissoar eller övriga ställen där du rör dig och efter vilka du orienterar dig? Modern ortnamnsforskning sätter namnbrukaren i centrum och försöker svara på vilka namn som används, när och varför. SLS arkivarie Sara Rönnqvist är på plats i Vasa för att samla in yngre Vasabors ortnamn och 2–4.5.2016.

De s.k. inofficiella namnen har börjat intressera namnforskaren allt mer, speciellt när det gäller de urbana namnen. De inofficiella namnen är kort och gott namn som inte är...

3.5.2016 - 11:27
Nina Edgren-Henrichson
Charlotta af Hällström-Reijonen

Språkliga egenheter hos Runeberg och orättvis kritik mot Tavaststjerna – bland annat det har språkvetaren Charlotta af Hällström-Reijonen hittat när hon forskat i hur svenskan har sett ut i Finland under tidigare sekler.

26.4.2016 - 10:37
Elisabeth Stubb
Albert Edelfelts brev 1 november 1873

I breven från Albert Edelfelts tid vid Kungliga konstakademien i Antwerpen passerar ett antal av hans studiekamrater revy. Då han 1873 anlände till Antwerpen var han ensam finländare i den nya miljön, och han fick lov att söka umgänge bland de andra nationaliteterna på konstakademien. Umgänget och kontakterna som skapades till konstnärsfrön från olika delar av världen var en erfarenhet som han satte stort värde på och som han såg till att odla även efter att han försommaren 1874 lämnade akademien.

En av de första som visade Edelfelt en spontan uppskattning var Jules Dubois...

22.4.2016 - 11:52
Martin Ginström
E.Neovius: Vår tids största uppgift

Den franske astronomen Camille Flammarions tankar om bebodda världar i rymden väckte stort intresse på 1860-talet. I Finland utvecklade Edvard Neovius en plan för att kommunicera med invånarna på Mars via optisk telegraf i sin skrift Vår tids största uppgift (1875).

8.4.2016 - 11:40
Martin Ginström
Haqvin Spegel, Glossarium Sveo-Gothicum

Ett bibliotek är sina böcker, och med över hundra år på nacken har SLS bibliotek samlat en hel del litterära skatter som förtjänar att lyftas fram. Historia, folkloristik och etnologi, språkvetenskap och biografier, verk om Runeberg och Topelius trängs på hyllorna med de finlandssvenska modernisterna, vetenskapliga avhandlingar, bokhistoriska rariteter och andra märkvärdigheter. Ibland är bokens bakgrund intressantare än innehållet: vem har tidigare ägt boken och hur kommer det sig att den hamnat hos SLS? Vem var bokbindaren och illustratören? I en serie blogginlägg kommer biblioteket att presentera några av sina dolda pärlor. Vi börjar med Haquin Spegels svenska ordbok från 1712.

4.4.2016 - 16:57
Nina Edgren-Henrichson
Otto Pipatti

Sociologen Edvard Westermarck skulle ha mycket att säga om det polariserade samhällsklimatet i dag. Det säger Otto Pipatti, som också själv är sociolog och på slutrakan med en avhandling om Westermarcks moralteori.