Månadens forskare: Mikko Kuronen

2.12.2016 - 13:18
Nina Edgren-Henrichson
Mikko Kuronen, foto Janne Rentola/SLS

Det sägs att man inte kan lära sig ett perfekt uttal på ett språk som man lär sig efter den tidiga barndomen. Språkforskaren Mikko Kuronen håller med om att det åtminstone är svårt, men genom sin forskning vill han göra det lättare, eftersom ett bra uttal underlättar kommunikationen med personer som talar språket som sitt modersmål.

På bibliotekets hyllor: Wilhelm Tell

25.11.2016 - 11:58
Martin Ginström
Schiller Wilhelm Tell
Friedrich von Schiller (1759-1805) var det främsta namnet vid sidan av Johann Wolfgang von Goethe i den s.k. Weimarklassicismen, en kulturell rörelse som åren omkring sekelskiftet 1800 strävade att upprätta en ny litterär humanism på tyska. Med de amerikanska och franska revolutionerna i färskt minne var de nationella och individuella frihetstankarna aktuella, och von Schillers sista skådespel handlade om den schweiziska frihetshjälten Wilhelm Tell. Skådespelet uruppfördes 17.3.1804 i regi av Goethe som då ledde Weimaraner Hoftheater.

Inslag från Edelfelts värld: Det himmelska Frascati

22.11.2016 - 17:50
Elisabeth Stubb
Religiös högtid i Frascati, ankomsten av St Joseph Calasanz och bilden av Madonnan (1823), Antoine Jean-Baptiste Thomas, Wikipedia Commons

Under konstnären Albert Edelfelts resa till Italien 1876 tillbringade han knappa två veckor i Frascati medan han tillfrisknade från den tyfus som höll på att kosta honom livet i Rom. Hans resekamrat och mecenat för resan, viborgaren Victor Hoving , hade mött ett hårdare öde. Han hade avlidit i tyfus inte långt efter att de anlänt till Rom.

Frascati hade i själva verket gamla anor som tillflyktsort från epidemier. Stadens skyddshelgon var Sankt Sebastian och Sankt Roch, som det var brukligt att åkalla vid farsoter. Valet av skyddshelgon gick tillbaka till år 1656, då en bild av de...

På Talko-uppdrag i Tammerfors!

21.11.2016 - 09:47
Sara Rönnqvist
tammerforsbesok_blogg.jpg

En glad grupp studenter på kursen Introduktion till nordistik vid studieprogrammet i nordiska språk vid Tammerfors universitet. De har just fått bekanta sig med talspråkskorpusen Talko och blev så här glada!

Det är torsdag den 17 november och min kollega Janina och jag har begett oss till Tammerfors för att presentera SLS verksamhet, arkivet och talspråkskorpusen Talko för magisterstudenter vid studieprogrammet för nordiska språk vid Tammerfors universitet .

Dagen är grå och regnig men lektorn Johanna Koivisto och universitetsläraren Zea Kingelin-...

Gästblogg: Vem röstade på Trump – och varför?

16.11.2016 - 11:30
Nina Edgren-Henrichson
Kimmo Grönlund, foto: Robert Seger.

Professorn i statskunskap Kimmo Grönlund skriver om presidentvalet i USA. Varför gick det som det gick?

På bibliotekets hyllor: Cosmographia

11.11.2016 - 12:19
Martin Ginström
Münster Cosmographia

Sebastian Münsters Cosmographia, Beschreibung aller Lender (1544) var den första beskrivningen av hela världens geografi på tyska. Boken innehöll detaljerade skildringar av städerna i Europa och förmedlade också en mängd mer eller mindre faktakontrollerade uppgifter från de kända delarna av Afrika, Asien och Amerika. Cosmographia utkom i över 40 upplagor på olika språk på 1500- och 1600-talen, och var säkert en av de mest lästa böckerna på sin tid. En orsak var träsnittsillustrationerna (i vissa upplagor närmare 2 000) i texten. Exemplaret i SLS bibliotek ingår i Jarl Pousars samling.

Trenchcoat, tikari och pimsa - några exempel på militärslang i olika språk

3.11.2016 - 15:55
Janina Öhman

Militärslangen som fenomen har funnits lika länge som det funnits militärer. Som all annan slang, är militärslang ett sätt att se på saker med andra ögon, med humor och på ett sätt som tar allvaret ur sammanhanget. Samtidigt sammansvetsar slangen den grupp man tillhör.

Månadens forskare: Jani Marjanen

3.11.2016 - 12:06
Nina Edgren-Henrichson
Jani Marjanen, foto Janne Rentola/SLS

I den politiska debatten i Finland har man sedan mitten av 1800-talet i flera skeden hänvisat till konstitutionen för att markera en oppositionell politik. Historikern Jani Marjanen undersöker hur ”konstitution” kom att bli ett retoriskt laddat begrepp.

På bibliotekets hyllor: Lapponia

28.10.2016 - 12:01
Martin Ginström
Schefferus Lapponia

1600-talets humanistiska forskare kunde ha oväntat mångsidiga internationella karriärer. Johannes Schefferus (1621-79) som var född i Strasbourg kallades till Sverige 1648 av drottning Kristina och fick en skräddarsydd professur i Uppsala. Han skrev grundläggande verk inom flera områden, bl.a. filologi, litteraturvetenskap och arkeologi. Som bibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek redigerade han den första svenska nationalbibliografin. Numera är Schefferus kanske mest känd för sitt verk om Lappland och dess invånare som kom ut på latin i Frankfurt am Main 1673, Lapponia .

Inslag från Edelfelts värld: Touristen

25.10.2016 - 16:40
Elisabeth Stubb
Baedekers reseguider, Heied - eigene Sammlung, Wikipedia Commons

Resandet har i långa tider haft en bildande funktion. Idealet för adelsynglingar, akademiker och konstnärer var att fullkomna sin bildning med en grand tour , en rundresa som ofta innefattade de stora kulturlandskapen och -metropolerna i Europa. Under första hälften av 1800-talet gav grand tour-fenomenet upphov till benämningen tourist . De kommunikationsnätverk och nya transportmedel som utvecklades under seklets lopp underlättade resandet och öppnade upp turismen som ett alternativ för en vidare krets än tidigare.

Det är inget tvivel om att Albert...