Gamla texter

Jag har under sommaren suttit på riksarkivet för att gå igenom handlingar för Strömma gårds historik. Jag ska skriva den äldre delen av gårdens historia från medeltiden till 1809. Gården låg i Kimito och ägs i dag av SLS.

Det var skönt att i sommarhettan sitta i det svala riksarkivet och plöja igenom diverse räkenskapshandlingar från 1500- och 1600-talen. Jag har ingen svårighet att läsa de gamla texterna eftersom jag gjort det ofta och dessutom många år undervisat i läsning av gamla handstilar eller paleografi vid Åbo Akademi. Men det var ett tag sedan jag senast läste så gamla handlingar och därför tog någon timme innan läsningen började flyta.  

Under läsandet  började jag fundera på hur många historiker och andra forskare som i dag kan läsa gamla texter och framför allt texter från 1500-talet, som är de svåraste. De är inte många. Bland historikerna är det få som ägnar sig åt forskning  i Finlands historia som berör tidsperioden 1520-1721. Vid ämnet nordisk historia vid ÅA där det förr alltid fanns flera doktorander som forskade i nämnda tidsperiod finns det i dag vad jag vet ingen. Forskningen i äldre tiders inhemska historia är starkast vid Jyväskylä universitet, men även här är det bara några som forskar i tidsperioden före 1721.

Det är olyckligt att endast en liten minoritet av forskarna är intresserade att fördjupa sig i den svenska tidens historia i Finland och ett ännu mindre antal i 1500- och 1600-talens historia. Orsaken kan väl närmast sökas i två företeelser: 1) att tiden före 1809 inte läses i gymnasiet 2) att allt färre skriver svenska språket i studentexamen. Ett intresse för tiden före 1809 finns inte och när dessutom få behärskar svenska språket så bra att de vågar sig på att läsa gamla svenska texter så prioriteras forskning som berör 1900-talet eller 1800-talet.

Trenden är tydlig. I framtiden kommer allt färre historiker att kunna läsa texter från den svenska tiden i Finland.

Något borde göras och jag undrar om inte SLS kunde dra sitt strå till stacken genom att starta ett forskningsprogram där projektens gemensamma nämnare skulle vara tidsperioden före 1721 (eller 1809).

 

Christer Kuvaja

forskningschef

If you enjoyed this post, please consider leaving a comment or subscribing to the RSS feed to have future articles delivered to your feed reader.

9 kommentarer till “Gamla texter”

  1. Kaisa Kyläkoski skriver:

    Eftersom jag bodde i en finskspråkig kommun, kändes svenska som rejält tvång i skolan. Men efter jag började med släktforskning, blev jag mycket tacksam över det kunskap jag hade kvar. Mitt intresse har vidgadt till personhistoria och under sommaren försökte jag till och med läsa brev från 1500-talet. Hittade där människor jag kunde identifiera med, inte så noga med stavning…

    Jag tror inte att det är fråga om svenska och handskrivning som driver historieforskning till nyare tider. Det tycks vara så att ”folket” intresserar sig mest med 1900-talets frågor och då är det lättare / motiverande att forska dessa ämner. Vilket betyder att människor hör inte om äldre tider, intresserar sig inte om dem, osv.

  2. Vilket är det svåraste momentet i detta: att språket förändrats sedan den tiden eller att skrivstilen förändrats?

  3. Nelly Laitinen skriver:

    Tack för ett tankeväckande blogginlägg! Att man i skolan inte läser om tiden före 1809 låter helt huvudlöst! Det tycks man inte heller göra i Sverige.
    Att kunna tyda gammal handskrift eller att kunna svenska är förstås kriterier för att orka forska i 1500-talet. Men jag tror också att forskningen till stor del styrs av efterfrågan, det man anser att är angeläget eller aktuellt att forska i i dag. Finns det en intresserad målgrupp för 1500-talsforskningen? Finns det åhörare för föreläsningar, läsare för avhandlingar eller böcker, intresse på ett bredare plan?

  4. Anu Lahtinen skriver:

    Som medeltids- och 1500-talsforskare tycker jag nog att det finns folk som är intresserade av medeltiden & 1500-talet – de verkar ofta förknippas i vardagliga sammanhang, vilket gör saken enklare, eftersom tex. föreläsningar och böcker som behandlar medeltiden lockar faktiskt ganska mycket folk, fast man kan kanske inte precis tävla med dem som skriver om andra världskriget. Jag tror faktiskt att det finns efterfråga för populärvetenskapliga böcker som berättar om tidsperioden, och sådana böcker hjälper också till när det gäller att väcka intresse för tidsperioden.

    Jag är själv bekymrad över många finsksspråkiga studenternas bristande kunskaper på svenska och anser att det är mera bristande kunskaper både i historia & språk som gör det ”skrämmande” och ”jobbigt” att börja läsa gamla dokument/handstilar. Glädjande nog har jag också märkt att när jag ordnat några kurser typ ”Kadonneen arkin metsästys” vid Åbo universitet så har många ganska snabbt kunnat börja analysera åtminstone viktigaste drag av gamla källor från senmedeltiden och 1500-talet. Utan någon slags skolsvenska skulle det dock vara helt otänkbart. Visst finns det ju också andra skäl för att studera och använda svenska språket. ;-)

  5. Anu Lahtinen skriver:

    ”i vardagliga sammanhang” menade had alltså att i vardagsspråket och allmänna tankegång förblir medeltiden och 1500-talet ofta samma sak.

    Jag har också förstått att åtminstone vid Åbo universitet har kursen för gamla handstilar oftast varit mycket populär, men tyvärr finns det inte längre resurser för så många kurser som i tex. under mina studietider på 1990-talet, så det blir färre som kan delta i kursen.

  6. Anu Lahtinen skriver:

    Jag måste faktiskt medge, att enligt min mening är 1500-talstexter enklare än texter från 1600- eller 1700-talet… :-)

  7. Christer Kuvaja skriver:

    Det finns ett antal historiker som forskar i 1500- och 1600-talens historia, men de är ganska få. Anu Lahtinen är en av dem. Jag är av den åsikten att de borde vara flera. 1900-talets historia ses som intressantare därför att tidsperioden ligger närmare en själv och dessutom blir forskningen mera uppmärksammad i medier. Måste det vara så? Varför inte på allvar gå in för att väcka ett större intresse för äldre tiders historia. Men då förutsetts goda kunskaper i svenska och en förmåga att läsa gamla handstilar. Som Anu säger kan texter från 1500-talet t.o.m. vara lättare än från 1600-talet. (Bland mina studenter vid ÅA ansåg nog nästan alla att 1700-tals texter var de lättaste och det bekräftades i tentamina.)

  8. Christer Kuvaja skriver:

    Ytterligare några kommentarer. Medeltiden väcker betydligt större intresse bland forskarna och allmänheten än 1500- och 1600-talen. Svar till Sven-Erik: Såväl språket som skrivstilen har förändrats. Svar till Anu: En minskning av antalet kurser i ”gamla handstilar” visar uttryckligen på ett mindre intresse för äldre tiders historia och på vad som prioriteras i undervisningen i historia vid universiteten. Svar till Kaisa: Du visar tydligt på vikten av undervisning i svenska i finska skolor. Jag är medveten om att vissa släktforskare kan läsa texter från 1500-talet, men närmast är det fråga om att tyda namn. Att snabbt och utan större problem läsa en längre text är det få som klarar av.

  9. [...] Related videos Neste Oil Rally Finland 2010 – Historic-kulkue08/04/2010Nokkakiven Sirkusmaailma 307/20/2010Fc Jjk Jyväskylä11/22/2009Jokerit – Jyp Ht Sm-liiga Finaalisarja 199205/04/2008 Related Blogs Gamla Texter « Sls-bloggen [...]

Lämna en kommentar

What is 7 + 3 ?
Please leave these two fields as-is:
OBS! Du måste svara på säkerhetsfrågan för att kunna fortsätta (så vi vet att du inte är en dator!).