Månadens forskare: Karin Sandell

7.2.2018 - 16:09
Nina Edgren-Henrichson
Karin Sandell. Foto SLS/Janne Rentola

− Jag vågar säga att man inte behöver gräva särskilt mycket för att hitta näthat som riktar sig mot det svenska i Finland. Det säger folkloristen Karin Sandell som undersöker hur näthatet mot finlandssvenskar och det svenska i Finland tar sig i uttryck.

Den private Topelius

1.2.2018 - 10:45
Nelly Laitinen
Topelius rostar bröd på Björkudden

I år firar vi Topelius 200 år. Av förståeliga skäl ligger fokus på hans rika produktion och yrkesliv – han lämnade ett imponerande kulturarv efter sig som författare, historiker och samhällsdebattör. Han lämnade också efter sig en sällsynt rikedom av verser, som figurerat i folks privata minnesalbum allt sedan 1880-talet. På SLS arkiv finns ett fyrtiotal verser av Topelius, nedtecknade i olika minnesalbum. Topelius skrev också själv i sina egna vänners och familjemedlemmars minnesalbum.

Familjen Topelius arkiv på SLS är, som namnet säger, familjens privata arkiv. Ur detta har vi...

På bibliotekets hyllor: Zacharias Topelius Sagor

26.1.2018 - 11:02
Martin Ginström
Zacharias Topelius Wipplusti Berndt Godenhjelm

Författaren, journalisten, historikern med mera Zacharias Topelius gav ut sina första sagor för barn i fyra samlingar åren 1847-52. Här publicerades första gången välkända sagor som Kyrktuppen, Tomtegubben i Åbo slott och Björken och stjärnan. Samlingarna illustrerades av Emilie Topelius och Berndt Godenhjelm och i en senare upplaga av Alexandra Frosterus.

Månadens forskare: Miriam Rönnqvist

8.1.2018 - 14:54
Nina Edgren-Henrichson
Miriam Rönnqvist. Foto SLS/Janne Rentola

Revoltkommunikation i det svenska riket på 1600-talet – det är vad historikern Miriam Rönnqvist skriver sin avhandling om. Det handlar om hur överheten med Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i spetsen försökte hindra att upprorstankar spreds inom bondebefolkningen, men också om hur information om uppror och revolter i Europa spreds till Sverige. Miriam Rönnqvist är doktorand vid både Åbo Akademi och universitetet i Konstanz och är för närvarande anställd som forskare vid SLS historiska nämnd.

På bibliotekets hyllor: Den första julgranen

21.12.2017 - 15:46
Martin Ginström
Friedrich Gerstäcker Den första julgranen

Friedrich Gerstäckers barnbok Der erste Christbaum utgavs på tyska 1858 och i svensk översättning 1867. Två julaftnar utgör den tidsmässiga ramen för denna äventyrsberättelse med sagoinslag, men i övrigt spelar julgranen och andra element som vi nu förknippar med julen inte någon större roll för handlingen. Lille Erik reser från Tyskland till Norge och vidare till Nordpolen för att finna en ”trolldomsört” som ska bota hans blinda mor. Det är först i slutet julgranen lite oförberett dyker upp som en belöning till alla snälla barn.

Fattigdom och språk

20.12.2017 - 16:23
Kajsa Rytikoski
Camilla Härtull. Foto Sixten Härtull.

Camilla Härtull forskar om fattigdom ur ett språkgruppsperspektiv och undersöker bland annat inkomstskillnader och barnfattigdom.

Edelfelts värld: Tre kärlekar

11.12.2017 - 16:17
Elisabeth Stubb
Ellan de la Chapelle, SLSA1103_283, SLS arkiv

År 1880 var på flera sätt ett händelserikt år för konstnären Albert Edelfelt. Det var året han vann sin första utmärkelse på salongen i Paris då hans tavla Ett barns likfärd tilldelades 3 klassens medalj. Under året träffade han dessutom tre av de kvinnor som för eftervärlden mest har kopplats ihop med honom. Spåren av dem i Edelfelts korrespondens till modern Alexandra fördelar sig på ett lite annat sätt än i konsten från detta år.

Ellan de la Chapelle hade Edelfelt träffat i sällskapslivet redan som ung hemma i Finland. Våren 1880 var Ellan på resa med sin mormor och moster och...

Månadens forskare: Jan Saarela

7.12.2017 - 14:36
Nina Edgren-Henrichson
Månadens forskare Jan Saarela. Foto SLS/Janne Rentola

– Jag börjar luta åt att det har någonting att göra med hur familjer fungerar i Svenskfinland, säger demografen Jan Saarela om orsakerna till att svenskspråkiga enligt många undersökningar har bättre hälsa och lever längre än sina finskspråkiga landsmän.

På bibliotekets hyllor: Diktarhemmet

28.11.2017 - 13:26
Martin Ginström
Hjalmar Procopé Diktarhemmet

På kyrkobacken står det gamla huset
och skådar över taken ned mot ån.
Dess vita murar synas långtifrån
och fönstren, glimmande i aftonljuset

Huset står där ännu uppe på kullen i gamla stan i Borgå, numera dock rödmålat. Det är förstås fråga om det s.k. Diktarhemmet som förläggaren Holger Schildt och hans hustru Mathilde år 1921 donerade till Finlands svenska författareförening som en hedersbostad för en finlandssvensk författare. När Hjalmar Procopé (1868-1927) skrev sin dikt hade huset, byggt 1765 av fortifikationsbyggmästaren Gotthard Flensborg, ett par år på nacken i sin nya roll. Flensborg drev på sin tid krogrörelse i huset, och också senare förekom här olika typer av handelsverksamhet – apotek, guldsmed, en period t.o.m. lönnkrog.

Edelfelts värld: Luften i Köpenhamn

13.11.2017 - 15:46
Elisabeth Stubb
Holger Drachmann, av P.S. Kröyer, Wikipedia

”Jag har andats annan luft här än i Stockholm. Redan det att jag är så mycket mera bekant med konstnärer och literatörer här, gör mig betydligt mer hemmastadd,” skrev konstnären Albert Edelfelt från Köpenhamn i november 1879. Både på hemresan och på resan tillbaka till Paris gjorde han det året ett uppehåll i den danska huvudstaden.

”Jag har naturligtvis bott hos Krohn,” tillade Edelfelt i brevet hem till modern Alexandra. Vänskapen som tre år tidigare knutits med dansken Pietro Krohn hade introducerat honom till de danska kretsarna. Krohn hade efter sin mångåriga vistelse i Rom...