På bibliotekets hyllor: Revelationes Sancte Birgitte

19.9.2017 - 15:47
Martin Ginström
Revelationes Birgitta 1500

Ett av medeltidens internationella samtalsämnen var de religiösa uppenbarelser den svenska adelsdamen Birgitta Birgersdotter började få på 1340-talet och som spreds i avskrifter i hela Europa. Birgitta som flyttade till Rom 1349 drog sig ju inte för att gripa in i tidens politiska och religiösa intriger. Det är väldokumenterat hur uppenbarelserna kom till. Birgitta skrev antingen själv ner sina syner på svenska eller dikterade dem för någon av sina biktfäder, prior Petrus Olavi från Alvastra kloster eller magister Petrus Olavi från Skänninge. I båda fallen översattes texterna genast till latin, och Birgitta granskade personligen översättningen. Hon kunde alltså skriva och förstod latin redan före Romtiden. Det var ingen självklarhet för 1300-talets kvinnor, men en viss utbildning också för flickor hörde till fördelarna med att födas rakt in i det högadliga nätverket.

Edelfelts värld: Svenskan Anna Törnblom

19.9.2017 - 15:31
Elisabeth Stubb
Skiss till Rödhårig modell med japansk solfjäder, Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt 8.4.1879, SLS

I ett brev från den 8 april 1879 skriver Edelfelt att han på ett besök hos sin amerikanske vän, konstnären John Singer Sargent , hade träffat på en rödhårig modell. ”På hennes accent kände jag ögonblickligen igen Anderssons, Petterssons och Lundströms landsmaninna.” I Edelfelts 1 ½ sidor långa utläggning om svenskan Anna Törnblom får läsaren bekanta sig med en av de många som liksom Edelfelt hade sökt sig till Paris för att pröva lyckan.

Det framgår att Anna Törnblom hade arbetat som sömmerska hos ”Wörth (den förnämsta damskräddaren i världen)”. Charles Frederick Worth var en...

Månadens forskare: Maria Kautonen

15.9.2017 - 14:21
Nina Edgren-Henrichson
Maria Kautonen

Om språkläraren kan peka på det som är svårt i uttalet är det lättare för språkeleven att öva upp ett korrekt uttal. Att lyfta fram svårigheterna i uttalet är ett av syftena med Maria Kautonens forskning när hon undersöker uttalet i finskspråkiga talares finlandssvenska.

Bland textilprov och marthor

4.9.2017 - 15:00
Kajsa Rytikoski
Bland textilprov och marthor

I bloggserien SLS stipendieforskare presenteras doktorander som har fått forskningsfinansiering av SLS. I den här artikeln möter du SLS stipendieforskare Maria Ekqvist.

Från Neristan och Oppistan ut till Pera och Röössi – Karleby bjuder på godbitar från land och stad och förr och nu

11.8.2017 - 15:19
Sara Rönnqvist
Från Neristan och Oppistan ut till Pera och Röössi – Karleby bjuder på godbitar från land och stad och förr och nu

Karleby, Gamlakarleby eller Kokkola ? Kärt barn har många namn och efter att ha tillbringat några dagar i den norraste delen av Svenska Österbotten (även om landskapet korrekt heter Mellersta Österbotten) slår det mig hur hemkära stadens invånare verkar vara. Många ivrar för lokalhistorien, sina stadsdelar, namnen och gårdsgrupperna här. Hemmansnamn och namn på gårdsgrupper lever kvar. Dem orienterar man sig efter och identifierar sig med, kanske främst den äldre generationen, men i viss mån även den yngre. Här verkar det fortfarande gå bra att endast vika in på en kaffe hos folk och de s.k. ”gubbdagisarna” lever kvar även om de är utbytta.

”Fäst dig inte vid saker, vid det jordiska”

8.8.2017 - 15:51
Yrsa Lindqvist
”Fäst dig inte vid saker, vid det jordiska”

Arkivarie Yrsa Lindqvist bloggar om svaren på frågelistan Återbruk (december 2016-maj 2017) och funderar på om kvinnor hanterar, planerar och organiserar familjens och hemmets alla prylar och kläder i större utsträckning än vad män gör. Merparten av dem som ämnet engagerade är kvinnor och det beror inte enbart på SLS arkivs samarbete med Marthaförbundet.

Månadens forskare: Maren Jonasson

3.8.2017 - 18:23
Nina Edgren-Henrichson
Maren Jonasson, foto SLS/Janne Rentola

Finland i mitten av 1800-talet. Lagstiftningen släpade efter samhällsutvecklingen, men landets lagstiftande församling, lantdagen, hade inte sammankallats på decennier och den politiska debatten saknade offentligt forum. Men det ordnades allmänna lantbruksmöten. Historikern Maren Jonasson undersöker hur de här mötena kom att bli en arena för politisk debatt och reformkrav.

På bibliotekets hyllor: Irische Elfenmärchen

22.6.2017 - 10:52
Martin Ginström
Jacob Grimm Wilhelm Grimm Thomas Crofton Croker Elfenmärchen

Irische Elfenmärchen är en tysk översättning av Thomas Crofton Crokers Fairy legends and traditions of the south of Ireland (1825). Översättningen gjordes av Jacob och Wilhlem Grimm 1826. Exemplaret av Irische Elfenmärchen i Jarl Pousars samling i SLS bibliotek tillhör en utgåva ”für die Jugend” från Schillerbuchhandlung i Charlottenburg, med illustrationer av Richard Flockenhaus. Flockenhaus komponerade också det vackra klotbandet med katten. Signaturen RF ses nere till vänster. En första upplaga utkom 1911, men detta är en utökad senare upplaga utan årtal. En namnteckning i boken daterar den ändå till senast 1920.

Edelfelts värld: Antonia Bonjean

13.6.2017 - 15:52
Elisabeth Stubb
Skiss av Körsbärsflickan, Albert Edelfelt till Alexandra Edelfelt 9.7.1878, SLS arkiv

Modellen Antonia Bonjean nämns ofta som en av de kvinnor, med vilken Albert Edelfelt hade en lite mer långvarig intim relation. Redan konsthistorikern Bertel Hintze nämner ”la belle Antonia”, den vackra Antonia, i sin biografi över Edelfelt från 1942 . Edelfelts brev till modern Alexandra ger ingen direkt information om förhållandet i sig. Det betyder ändå inte att Antonias person är helt utesluten ur korrespondensen mellan sonen och modern.

Den 20 mars 1878 skrev Edelfelt att han hos en engelsman (troligen Richard Gay Somerset), i huset på Boulevard Montparnasse 81 där Edelfelt...

Världens nya kläder - vad arkivet kan berätta om en teaterpjäs

9.6.2017 - 09:17
Nelly Laitinen
Foto: Nelly Laitinen

Med anledning av Internationella arkivdagen (International Archives Day) den 9.6 har vi byggt upp en utställning med en del av det arkivmaterial som uppstått kring en teaterpjäs. Pjäsen i fråga är Den stora världsteatern (av Hugo von Hofmannsthal efter Pedro Calderón de la Barca) som hade premiär 17.11.1932 på Svenska Teatern i Helsingfors. Arkivmaterialet omfattar tiden 1932 – 1958, från att direktionen för Svenska Teatern protokollförde att pjäsen upptas i repertoaren fram till jubileumsföreställningen 1958, då regissören Amos Anderson fyllde åttio år.

Via arkivmaterialet kan man...