<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Språk i förskingring</title>
	<atom:link href="http://www.sls.fi/blogg/?feed=rss2&#038;p=84" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Sat, 10 Nov 2012 15:58:21 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Fredrik Hertzberg</title>
		<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/comment-page-1/#comment-37</link>
		<dc:creator>Fredrik Hertzberg</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Jun 2010 08:47:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.sls.fi/blogg/?p=84#comment-37</guid>
		<description>Javisst. I en del av den finska Kansallisbiografias artiklar, särskilt i dem som berör äldre tider, förekommer ju en sorts ”översättningar” till finska av en svensk värld och svenska fenomen i Finland, som i sin tur översätts tillbaka av oss. (T.ex. hur den heliga Birgitta levde vidare i finsk folklore.) Denna process kunde man kanske beskriva just i systemteoretiska termer, dvs. den innebär en sorts främmandegörande av det svenska i Finland, som sedan naturaliseras och auktoriseras av oss i och med att språket snyggas upp, m.m. Så det som ser ut som en domesticering är i själva verket också en sorts främmandegörande. Ser man det som Iser kunde man argumentera för att det är en bra modell för samlevnad mellan svenskt och finskt i Finland. Men apropå den svarta lådan: där tycker jag en sorts &quot;intentional fallacy&quot; spökar, dvs. man torde väl kunna avläsa en hel del om strategin genom att jämföra källtext med måltext?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Javisst. I en del av den finska Kansallisbiografias artiklar, särskilt i dem som berör äldre tider, förekommer ju en sorts ”översättningar” till finska av en svensk värld och svenska fenomen i Finland, som i sin tur översätts tillbaka av oss. (T.ex. hur den heliga Birgitta levde vidare i finsk folklore.) Denna process kunde man kanske beskriva just i systemteoretiska termer, dvs. den innebär en sorts främmandegörande av det svenska i Finland, som sedan naturaliseras och auktoriseras av oss i och med att språket snyggas upp, m.m. Så det som ser ut som en domesticering är i själva verket också en sorts främmandegörande. Ser man det som Iser kunde man argumentera för att det är en bra modell för samlevnad mellan svenskt och finskt i Finland. Men apropå den svarta lådan: där tycker jag en sorts &#8221;intentional fallacy&#8221; spökar, dvs. man torde väl kunna avläsa en hel del om strategin genom att jämföra källtext med måltext?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Sven-Erik Klinkmann</title>
		<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/comment-page-1/#comment-36</link>
		<dc:creator>Sven-Erik Klinkmann</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Jun 2010 09:34:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.sls.fi/blogg/?p=84#comment-36</guid>
		<description>PS. Ifall du, som jag tänker mig, utgår ifrån att det svenska i Finland inte är något oföränderligt, monolitiskt system utan hela tiden lever i ett flöde påverkat av de omgivande språken, kommer ju din beskrivning av de &quot;fallgropar, frestelser och felaktigheter&quot; som smyger sig in vid översättningar att ganska väl motsvara det Iser talar om som negative feedback looping. Poängen i Isers analys är, som jag förstår den, att det i och med översättningar/översättande hela tiden också &quot;måste&quot; ske förändringar i det kända materialet i kulturen eller språket i fråga. DS.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>PS. Ifall du, som jag tänker mig, utgår ifrån att det svenska i Finland inte är något oföränderligt, monolitiskt system utan hela tiden lever i ett flöde påverkat av de omgivande språken, kommer ju din beskrivning av de &#8221;fallgropar, frestelser och felaktigheter&#8221; som smyger sig in vid översättningar att ganska väl motsvara det Iser talar om som negative feedback looping. Poängen i Isers analys är, som jag förstår den, att det i och med översättningar/översättande hela tiden också &#8221;måste&#8221; ske förändringar i det kända materialet i kulturen eller språket i fråga. DS.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Sven-Erik Klinkmann</title>
		<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/comment-page-1/#comment-35</link>
		<dc:creator>Sven-Erik Klinkmann</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Jun 2010 09:26:16 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.sls.fi/blogg/?p=84#comment-35</guid>
		<description>Svarta lådan hos Iser går tillbaka på Gregory Bateson. Håller med om det du säger, här uppstår en grundläggande oåtkomlighet eller dunkelhet som kan kännas besvärande. Hos Bateson och Iser handlar det om cybernetik, alltså studiet av reglerande system. I det här fallet med översättningar mer konkret om feedback som matas in i det kända systemet, detta på grund av översättandets svårigheter med det som är okänt, om jag förstått Iser (och Bateson) korrekt.
Iser skriver:

Translatability, however, requires construing a discourse that allows for transposing a foreign culture into one&#039;s own. Such a discourse has to negotiate the space between foreignness and familiarity, which is in the nature of a &quot;black box&quot; that defies explanation. The &quot;black box,&quot; in Gregory Bateson&#039;s words, reflects the point at which we are &quot;to stop trying to explain things at a certain point.&quot;[2] Therefore, the operational mode of a cross-cultural discourse can neither explain nor represent anything any more, but has to pivot around such a &quot;black box&quot; which separates cultures from one another.

In order to become fully operative, however, such a discourse must in itself contain a &quot;black box&quot; which not only reflects what is to be negotiated, but which, as inexplicable, energizes its operational drive. Coming to grips with an otherness hardly to be known requires a continual looping from the known to the unknown in order to make the unknown fold back upon what is familiar. Hence the mode of such a discourse is one of recursive looping. It develops as an interchange between output and input, in the course of which a familiar projection is corrected insofar as it failed to square with what it has targeted. Consequently, a dual correction occurs : the feed forward returns as an altered feedback loop which, in turn, feeds into a revised output. Recursive looping adjusts future projections to past performances (Wiener). For a foreign culture to become comprehensible, a change of attitude toward the familiar one now being penetrated by something other is unavoidable. The recursive looping organizes such a transfer by processsing the information received, which is to be gauged by the correction of what the output was meant to achieve. Such a recursion is intensified by the fact that each output, in cybernetical terms, is an intervention into the organization of the system targeted, and such inroads bounce back as a heightened complexity of information. Heightened complexity increases the rapidity of self-correction, which results in a fine-tuning of further outputs. Cybernetics distinguishes /pp. 11-12/ between positive and negative feedback loops. A negative feedback loop entails that the discrepancy of information between output and input is minimal, and thus serves to stabilize the system which initiated the recursion. A positive feedback loop has far-reaching repercussions on the system that triggered the recursion. It may change the original targets as well as aims, and will tend to unbalance the system concerned by bombarding it with uncontrollable events, thus becoming unable to process adequately the received information for fine-tuning further outputs. 

Hela texten av Iser om translatability finns på http://www.pum.umontreal.ca/revues/surfaces/vol4/iser.html</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Svarta lådan hos Iser går tillbaka på Gregory Bateson. Håller med om det du säger, här uppstår en grundläggande oåtkomlighet eller dunkelhet som kan kännas besvärande. Hos Bateson och Iser handlar det om cybernetik, alltså studiet av reglerande system. I det här fallet med översättningar mer konkret om feedback som matas in i det kända systemet, detta på grund av översättandets svårigheter med det som är okänt, om jag förstått Iser (och Bateson) korrekt.<br />
Iser skriver:</p>
<p>Translatability, however, requires construing a discourse that allows for transposing a foreign culture into one&#8217;s own. Such a discourse has to negotiate the space between foreignness and familiarity, which is in the nature of a &#8221;black box&#8221; that defies explanation. The &#8221;black box,&#8221; in Gregory Bateson&#8217;s words, reflects the point at which we are &#8221;to stop trying to explain things at a certain point.&#8221;[2] Therefore, the operational mode of a cross-cultural discourse can neither explain nor represent anything any more, but has to pivot around such a &#8221;black box&#8221; which separates cultures from one another.</p>
<p>In order to become fully operative, however, such a discourse must in itself contain a &#8221;black box&#8221; which not only reflects what is to be negotiated, but which, as inexplicable, energizes its operational drive. Coming to grips with an otherness hardly to be known requires a continual looping from the known to the unknown in order to make the unknown fold back upon what is familiar. Hence the mode of such a discourse is one of recursive looping. It develops as an interchange between output and input, in the course of which a familiar projection is corrected insofar as it failed to square with what it has targeted. Consequently, a dual correction occurs : the feed forward returns as an altered feedback loop which, in turn, feeds into a revised output. Recursive looping adjusts future projections to past performances (Wiener). For a foreign culture to become comprehensible, a change of attitude toward the familiar one now being penetrated by something other is unavoidable. The recursive looping organizes such a transfer by processsing the information received, which is to be gauged by the correction of what the output was meant to achieve. Such a recursion is intensified by the fact that each output, in cybernetical terms, is an intervention into the organization of the system targeted, and such inroads bounce back as a heightened complexity of information. Heightened complexity increases the rapidity of self-correction, which results in a fine-tuning of further outputs. Cybernetics distinguishes /pp. 11-12/ between positive and negative feedback loops. A negative feedback loop entails that the discrepancy of information between output and input is minimal, and thus serves to stabilize the system which initiated the recursion. A positive feedback loop has far-reaching repercussions on the system that triggered the recursion. It may change the original targets as well as aims, and will tend to unbalance the system concerned by bombarding it with uncontrollable events, thus becoming unable to process adequately the received information for fine-tuning further outputs. </p>
<p>Hela texten av Iser om translatability finns på <a href="http://www.pum.umontreal.ca/revues/surfaces/vol4/iser.html" rel="nofollow">http://www.pum.umontreal.ca/revues/surfaces/vol4/iser.html</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Fredrik Hertzberg</title>
		<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/comment-page-1/#comment-34</link>
		<dc:creator>Fredrik Hertzberg</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Jun 2010 08:32:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.sls.fi/blogg/?p=84#comment-34</guid>
		<description>Apropå den s.k. svarta lådan: hur skulle den vara oåtkomlig för analys, det förstår jag inte?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Apropå den s.k. svarta lådan: hur skulle den vara oåtkomlig för analys, det förstår jag inte?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Sven-Erik Klinkmann</title>
		<link>http://www.sls.fi/blogg/index.php/sprak-i-forskingring/comment-page-1/#comment-33</link>
		<dc:creator>Sven-Erik Klinkmann</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Jun 2010 11:16:59 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.sls.fi/blogg/?p=84#comment-33</guid>
		<description>Spännande utläggning om översättandets komplikationer och svårigheter, i detta fall översättningar från finska till ”vårt finlandssvenska språk”, om man kan uttrycka sig så. Kommer att tänka på begreppet översättningsbarhet hos filosofen Etienne Balibar. Denne visar ju på att en översättning fungerar som en bro mellan tre olika domäner eller strukturer:
1.	De politiska strukturerna hos ett territorium, gränser, migrationer, medborgarskap. 
2.	De lingvistiska och diskursiva strukturerna vad gäller kommunikation.
3.	De estetiska praktikerna vad gäller representation, skapande och reception. 
Wolfgang Iser har påpekat att översättningsbarhet förutsätter att man konstruerar en diskurs som tillåter en transponering av en främmande kultur in i ens egen. En sådan diskurs bör då enligt honom förhandla fram ett utrymme mellan det okända och det kända, något han kallar en svart låda som är oåtkomlig för analys men som samtidigt separerar  kulturer ifrån varandra.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Spännande utläggning om översättandets komplikationer och svårigheter, i detta fall översättningar från finska till ”vårt finlandssvenska språk”, om man kan uttrycka sig så. Kommer att tänka på begreppet översättningsbarhet hos filosofen Etienne Balibar. Denne visar ju på att en översättning fungerar som en bro mellan tre olika domäner eller strukturer:<br />
1.	De politiska strukturerna hos ett territorium, gränser, migrationer, medborgarskap.<br />
2.	De lingvistiska och diskursiva strukturerna vad gäller kommunikation.<br />
3.	De estetiska praktikerna vad gäller representation, skapande och reception.<br />
Wolfgang Iser har påpekat att översättningsbarhet förutsätter att man konstruerar en diskurs som tillåter en transponering av en främmande kultur in i ens egen. En sådan diskurs bör då enligt honom förhandla fram ett utrymme mellan det okända och det kända, något han kallar en svart låda som är oåtkomlig för analys men som samtidigt separerar  kulturer ifrån varandra.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
