Kommentarer till SLS-bloggen

Kommentarer till Ett krigsbarns röst av Diana

Diana — Sat, 10 Nov 2012 15:58:21 +0000

Tänker ofta på min mamma som en gång kom från Finland till Sverige som Krigsbarn. De psykiska skadorna hon fick följde henne genom åren. Hon dog 1991. Efter sig lämnade hon kvar 2 vuxna barn. Så många gånger efter de att hon dog är om de är över huvud taget någon som tänkt på oss efterlevande och vad vi fått utstått. Min mamma blev psyksjuk och de har satt sina spår. I Finland så har jag många släktingar så som moster, morbror och kusiner som man saknar oerhört. Skulle så gärna villja kunna åka dit och hälsa på dom…men har inte råd. Det jag undrar…finns de någonstans där man kan få hjälp till detta. Jag är i dag 53 år och har 3 barn och barnbarn. Man vill ju kunna upprätthålla kontakten kontakten och få mina barn att öra lika dant. är de nån som vet vart man ska vända sig ang dessa frågor. Mvh Diana

Kommentarer till Gäckande ord i trädgårdslandet av Pia Forssell

Pia Forssell — Mon, 17 Sep 2012 10:30:40 +0000

Kärt barn har verkligen många namn! Lejontand för maskros använde Topelius i novellen ”Vargen” 1846: ”Och rundt kring kyrkan ligga de dödas hvilokamrar hvarftals på hvarandra, der hafva tio eller tolf slägten efter hvarandra bäddats i jorden, och halfmurknade kors och stenar med svårläsliga inskrifter stå der öfvervuxna med tjockt gräs, med vilda törnrosor, lejontänder och förgätmigej.”

Kommentarer till Gäckande ord i trädgårdslandet av meta sahlström

meta sahlström — Tue, 07 Aug 2012 08:04:49 +0000

Intressant och trevlig läsning, både inlägg och kommentar. Ser fram emot att läsa boken, liten nätt och behändig, som den är. Fast man ofta förfasas sig över allt skräp som finns på internet, så är det bara att konstatera att använt på rätt sätt ger det möjligheter över förväntan.

Kommentarer till Gäckande ord i trädgårdslandet av Martin Ginström

Martin Ginström — Wed, 20 Jun 2012 14:40:05 +0000

Namnet pissenlit (piss-en-lit) på franska är ju rakt på sak och kommer säkerligen av att maskrosen i folkmedicinen användes som urindrivande medel.

Kommentarer till ”Jag väntar på gräs där sol och skugga röras” av Svensk översättare

Svensk översättare — Tue, 22 May 2012 12:21:38 +0000

Schjerfbecks är en av mina absoluta favoritkonstnärer. Hennes måleri är så nära på något sätt.

Kommentarer till Vasa förr och nu – en bildvisningskväll med bilder ur pressfotografen Rafael Olins arkiv av Heidi Hintermeyer

Heidi Hintermeyer — Sat, 14 Apr 2012 16:13:07 +0000

Fantastiska fotografier som får en att vilja resa tillbaka i tiden och se de vackra byggnaderna som inte längre finns.

Kommentarer till Vasa förr och nu – en bildvisningskväll med bilder ur pressfotografen Rafael Olins arkiv av Kai Martonen

Kai Martonen — Mon, 02 Apr 2012 18:22:08 +0000

…och här är invånarföreningens ordförande Aimo Nybergs tankar om och bilder från kvällen: http://vaasaennenjanyt.blogspot.com/2012/03/tanaan-arbikselle.html

Kommentarer till Domänförlust eller inte? av Martin Ginström

Martin Ginström — Tue, 20 Sep 2011 08:41:51 +0000

Jag har svårt att följa Vasabladets logik här. Kunnas får väl en efterträdare på radiosporten, som säkert har en annan stil, men det är ju bara bra med lite förnyelse. Alltså ingen domänförlust, utan snarare en domänvinst åtminstone för Kunnas personligen.

Kommentarer till Ett krigsbarns röst av Tapani Rossi

Tapani Rossi — Thu, 15 Sep 2011 12:12:58 +0000

Det är er artikel ”Ett krigsbarns röst” jag laddat ner och skrivit ut. Alltså inte annan. Jag menar inte att förringa värdet av artikeln om Marie och hennes berättelse som finns i mappen. Den är lika viktig som alla andra om krigsbarnen. Jag lever med en uppfattning att i Finland har det varit mycket tyst om krigsbarnen. Kanske är det arv efter den presscensur som infördes redan 1941 att inte diskutera eller kritisera barntransporter. Många mödrar teg om att ”de skickat iväg” sina barn.
Många återvändande barn teg om sina barndomsår i Sverige. Vi får då och då frågor från krigsbarns barn, som vill veta när och var föräldern varit i Sverige. Det är som en skammens grå filt har legat över hela krigsbarnshistorien. Och det är först se senaste 15-20 åren som man vågat eller kunnat lyfta bort filten. Pertti Kavéns doktorsavhandling har i hög grad bidragit till insynen och en rad forskningsprojekt i Finland lättar på förlåten ytterligare. Härös film Den Bästa av Mödrar var ett annat bidrag som kom ut till en större allmänhet. SLS´ skolprojekt är lovvärt i synnerhet om man kan bredda basen bl.a. genom filmen. Centralförbundet för de finska krigsbarnsföreningarna kan säkerligen bidra till med råd och stöd.

Kommentarer till Ett krigsbarns röst av Nelly Laitinen

Nelly Laitinen — Thu, 15 Sep 2011 06:10:59 +0000

Tapani Rossi gör ett väldigt värdefullt arbete!
Vårt syfte med lyfta fram Maires arkiv var inte att komma med någon allmängiltig sanning om krigsbarnen utan att lyfta fram ett personligt exempel, en enskild arkivpärla. Det är förstås bara ett exempel av 70 000, alla dessa berättelser ser med säkerhet olika ut.
Att det finns en artikel med samma namn som mitt blogginlägg kände jag inte till, tack för den upplysningen!